I Bengt Östes fotspår.

Bild 102Fisket skall enligt utsago vara sveriges överlägset största fritidssysselsättning. Över två miljoner människor är i någon grad fiskeintresserade och blöter sina krokar minst en gång per år. Vet inte hur många miljarder fisket omsätter årligen men det är ofantliga summor det handlar om. Själva fiskeprylarna står givetvis för en stor andel, men utöver det lägger fiskarna ner stora summor på resor till och från fiskevattnet, boende, mat, båtar och bilar, fiskekort och mycket mer. Flertalet små byar och städer är helt och hållet beroende av turismen och pengarna fisket genererar. Och sedan så släpper de flesta tillbaks all fisk vi fångar. Fantastiskt va!

Om detta nu stämmer (vilket det gör) så borde man i riksdagen vara alldeles till sig över dom fantastiska möjligheterna (i form av pengar givetvis) fisket tillför sverige. Och tänk efter, vad annat förutom fiskevatten och natur blir bättre av att man gör absolut ingenting med dem. Ju mindre du bygger ut desto bättre mår vattnet och fiskarna. Det är nästan för bra för att vara sant. Allt detta kostar i praktiken ingenting förutom lite god etik och moral från de som brukar rätten att njuta av vår natur. Så vad är då problemet? Jo, sverige är ett jävla U-land när det kommer till detta. Idioter till makthavare som ser värdet i skog och vatten först när dom ligger på ett släp på väg mot sågen eller när älven är utbyggd med fjorton kraftverk. Till slut så finns ingenting kvar. Och när sedan samma makthavare som en gång beslutade att bygga kraftverken tar ett beslut efter tjugo år att bygga en fisktrappa (i älven han förstörde) så framstår han som en hjälte.

Så har vi det. Vi två miljoner som fiskar. Skulle vi riva några fotbollsplaner eller kungliga tennishallen i förmån till ett kraftvärmeverk så skulle det ta hus i helvete och både hallen och planen skulle ersättas med nya bättre inom en mycket snar framtid. Hur ersätter man en älv? Får vi som fiskat där gratis el då våran ”plan” förstörs..? Skulle inte tro det. Får vi en ny och bättre älv? Skulle inte tro det..

1092_0410_1_1När ändå så många är intresserade av fiske så borde detta givetvis vara av intresse för media tycker man. Men så är det inte riktigt. Fiske är världens största sport helt utan kändisar. Det finns kändisar som fiskar, men det är inte fisket som gjort dem kända. Fast vi hade en kändis, han hette Bengt Öste och tog fisket till oss via tv varje onsdag varannan månad eller så. Han var även nyhetsuppläsare och rökte pipa vilket föstärkte bilden av att vi hade med en av det gamla gardet att göra. Tyvärr så är han inte med oss längre, Den gode Bengt och hans sidekick (som också var/är nyhetsuppläsare) Lars Thure Ljungdahl reste när och fjärran för att snacka 25 minuter fiske och fiska i tre. Sedan rundade man av med ett inslag där kocken lagade den nyfångade fisken i abnormala mängder fett. Om sanningen ska fram så var programmen skitdåliga redan då. Men man var glad för det lilla man fick. Kära Bengt gjorde säkert sitt bästa och det kan man inte ta ifrån honom. Och budgeten för serien var säkerligen minimal med en dags inspelningstid per plats. Hände det att fisken inte högg den givna dagen, vilket allt som ofta verkade hända, så fick man snacka fiske, för ett inslag skulle det bli! Fanns även ett bra program som hette naturrutan med den duktige Rolf Smedman, men den blev ingen kioskvältare heller. Alla dessa finns på svt öppet arkiv för den som är intresserad..

DSC_0449

                                           EN FISKEHISTORIA

En dag för länge länge sedan vaknade jag upp utan att veta vilken överraskning som låg och väntade på mig i morgontidningen. Med trötta steg gick jag ner i köket för att äta frukost. Det blev en klassiker, rostat bröd med ost och en halvliter oboy med extra pulver så man kunde fylla på med mjölk efter att man druckit upp halva glaset. När jag kom till del två av eskilstunakuriren och slog upp sidan 32 så höll jag på att sätta brödet i halsen. Rubriken löd med stora blåvita bokstäver BRAXEN! och under texten var det ett reportage om en nyfångad brax på 5750gram. Helt plötsligt så blev den morgonen något helt annat än en vanlig morgon innan skolan. Genast klarvaken så började man frossa i det som skulle vara årets artikel i lokalpressen med decenniets fisk i centrum.

Men den lyckan blev kortvarig av två orsaker. Dels för att braxen var död och hängde osmakligt nog på en huggkrok med blodet rinnande utför kroppen. Och dels för att det inte var någon brax…

Nu började man istället tycka synd om tre saker. Först och främst för braxen som var död och inte var en brax och dels för fångstmannen vars sörmländska rekord (vad det nu är för något?) i själva verket var ett kallblodigt mord på en fridlyst fiskart. Och för det sista artikelförfattaren som totalt gjort bort sig. Han hade slagit på ordentligt med ett tvåfärgat layout och en helsida om en brax. Man blir ju alldeles styv i brallan av bara tanken på att sådant skulle hända under min livstid. Vad jag däremot visste var att artikelförfattaren inte visste att det rörde sig om en solklar asp. Det skulle han dock få veta under dagen vid flera tillfällen. Och därmed så rök också chansen för fler upphetsande braxartiklar i eskilstunakuriren. Det var så nära men ändå så långt bort. Nu började jag fundera hur artikelförfattaren skulle förklara sitt misstag. Eller skulle han göra det? Han kanske bara skulle låtsas som att det regnar och vänta ut stormen. Trots allt så handlade det inte om vm-finalen i fotboll utan en brax, som då inte var en brax utan någonting helt annat.. Eller skulle han kontra med en artikel om asp istället och skylla på att någon hade blandat ihop orden braxen och asp. Eller skulle han krypa till korset och erkänna sitt misstag? Världen väntade…

                                          UPPLÖSNINGEN.

Tiden gick och gick. Mystiken tätnade kring braxen som inte var en brax. Vem var egentligen boven i dramat? Vem skulle få bära hundhuvudet eller skulle vi dö ovetandes? Snacket gick och konspirationsteorier framfördes. Var det månne folk från det rivaliserande morgontidningen som iscensatt århundrades bluff för att få alla tusen och åter tusentals braxmetare att byta till morgontidningen Folket? Några dagar senare vilka upplevdes som dom längsta i historien så dök denna lilla notis upp i tidningen..DSC_0450

Det fanns tydligen ett fjärde alternativ som vi inte tänkt på. Det var nu artikelförfattaren fick valuta för pengarna han lagt på journalisthögskolan. Helt prompt så valde han istället för att erkänna sitt misstag att 1: ej erkänna att det var en asp utan att det möjligtvis kunde röra sig om en korsning av brax och asp och 2: lägga skulden på yrkesfiskaren som artbestämde fisken. Han är ju experten som har fiske som sitt yrke. Han om någon borde ju veta skillnaden på brax och asp. Kunde inte ha gjort det bättre själv faktiskt.

Lite synd dock att fisken som högg på en vipspinnare och tog 55 minuter att landa inte förtjänade ett bättre öde än att bilda svarta rubriker den sommaren. Det är detta jag tänker på när folk frågar mig om jag minns den magiska sommaren 1994? Du menar sommaren då braxen som inte var en brax utan en asp fångades? Fotboll? Jaha, jag trodde du menade fiske, som är sveriges största fritidsintresse…Större än fotboll,,

Tomba


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s