Trollingkungen som försvann.

DSCN0259Conny Sörensson såg för gemene man ut som en helt vanlig svensson, men bakom den inte allt för vackra fasaden så var han någonting helt annat än en vanlig svensson. Det dom flesta av hans arbetskollegor och bekanta inte visste var att han var trollingkung. Han hade offrat det mesta för fisket. Karriär, fru, barn, och hund fick andra roa sig med, connys passion var trolling. Det fanns inte en stund för kort som man inte kunde ägna sig åt trolling eller tankar om trolling. Conny hade gått ”all-in” för 25 år sedan då han som 26 åring hade investerat i sin första riktiga båt. Nu var han inne på sin femte båt, och för första gången kände han sig riktigt nöjd med allt. Varenda pryl hade sin plats som var noga uträknad för alla eventualiteter såsom regn, blåst, solsken eller snö och minusgrader. Skulle drömlaxen hugga på ett av Connys 12 spön så skulle den inte slita sig på grund av slarv, det var en sak som var säker, och det var en sak som Conny kände sig mäkta stolt över.

I övrigt så hade inte Conny så stor koll på livet. Hans hus såg förfallen och livlös ut. Hans tunna hår hade han låtit bli att klippa sedan 50 årsdagen då han kände sig tvungen att göra en insats att inte se allt för jävlig ut. Inne i huset stod disken i drivor och skitiga kläder låg utspridda över bord och stolar. Städning var inte hans starka sida helt enkelt. Det enda stället där ordning rådde var garaget, där stod den, pärlan, hans båt!

Visserligen så hade båten varit svindyr, men ärvda pengar och övertid samt ett litet lån hade ändå gjort investeringen fullt möjlig. Varje ledig stund från jobbet som svetsare ägnades under vintertid åt att fixa båten. Att Conny hade samma jobb som stadsministern Löfven en gång haft gjorde honom varm ända in i själen. Conny hade hela sitt liv varit en hängiven, om inte fanatisk socialdemokrat. Båten hade han tänkt att döpa till Stefan, men sedan lugnat sig i sista stund. Det kunde ju sända fel signaler till andra människor som inte visste bättre. Till slut så döpte han båten till ”rosen”. Men när han under mörka vinterkvällar pratade med sin båt så kallade han henne för stefan.

Den tredje april så svängde en Volvo med trailer in på båtrampen. Ur bilen klev en man som såg ut som en skämtteckning av Lorenzo Lamas. Han lossade sin båt och lät den sakta glida ner i vattnet samtidigt som han pratade med den som om det varit en katt. -Jadu Stefan, nu så ska du få vatten igen Stefan. Gud vad fint detta blir Stefan…-

Dom två gamla männen som stod och beskådade spektaklet skakade på huvudena och kände sig olustiga. -Nu är den där jävla dåren här igen, sa den andra mannen. -vem är det? -Det är conny, trollingguden. -Trollingguden? -Ja, trollingguden…

En stund senare var Stefan och Conny långt ute på vätterns grönblåa vatten. Sjön gick lugn, solen tittade fram bakom molnen och allt kändes finfint. En stund senare började Conny lägga ut sina spön. Han hade bestämt sig att lägga ut endast fem spön och bara njuta av tillvaron. Ibland var det värt att bara komma ut med Stefan och njuta utan att känna sig tvingad att prestera maximalt. Båten hade han haft i knappt några månader. Han hade bytt ut sin gamla båt Mona i samband med valvinsten. I hytten hade han fotografier av samtliga fyra båtar han ägt innan. Det var viktigt att respektera sina gamla trotjänare. Även fast det bara var materiella ting så hade han ju starka relationer till samtliga av dem. Dom hade aldrig svikit honom när det blåste som snålast. Mona, Göran, Ingvar och Olof hade samtliga tjänat honom väl. Det var bara projektet Håkan som aldrig blivit av. Han hade knappt hunnit bläddra i en båttidning innan det var försent. Så egentligen var ju Rosen Håkan, fast han kallades för Stefan.. Tur var väl det, tänkte Conny för sig själv när han helt plötsligt såg att ett av hans spön signalerade för fisk.

Conny drillade fisken med vana händer. Den kändes fin, men inte på några sätt enorm. Håven låg där perfekt i läge och en stund senare gled en fin öring över håvkanten. Ingen dålig start Tänkte Conny när han avlivat fisken och satt där nu med en kopp kaffe i handen och njöt. En stund senare såg han en annan båt komma emot honom. Han greppade kikaren och kollade. Connys ansikte blev röd och ilskan fyllde hans bröst när han läste av ordet Jimmie som stod skrivet med stora blåa bokstäver i aktern. Det var sverigedemokraten Mats Hagerwall som kom emot honom..

Båtarna möttes en stund senare. Det var gott om vatten mellan männen, men ändå så såg Conny Mats hälsning. Conny hälsade inte, han vände huvudet åt vänster i protest och kollade inte upp innan Mats var bortom synfält. Än så länge var Conny etta på trollingtronen, men Mats hade kommit starkt dom sista åren och radat upp fina resultat. Conny hade gjort allt i sin makt att svartmåla Mats. Han hade till och med gått så långt att han hade allierat sig med ett gäng trollare från västkusten för att tillsammans kunna utfiska Mats.

Det började blåsa upp, och till slut så stod vågorna höga och solen var som bortblåst. Mörka moln fyllde himmelen och sedan så kom regnet. Conny hade vevat in spöna för länge sedan och försökte nu bara att ta sig i hamn. Vågorna växte och växte och slog in från barbordsidan. Conny pressade Stefan till max men det gick mycket tungt. Helt plötsligt så kom det en mycket stor våg och rullade in över båten som direkt fylldes med vatten. Stefan fick en mycket kraftig slagsida och innan Conny hann till radion för att larma så kom det en våg till och välte stefan. Conny föll ner i det iskalla vattnet utan flytväst. Han hade i alla år litat på sina båtar med sitt liv som insats. Stefan började sjunka med aktern ned i det mörka vattnet. Det gick sakta, men för varje minut så fanns det mindre och mindre av fören kvar över vattenytan. Det var nu det slog honom att stefan inte var osänkbar. Han såg sin båt försvinna ner i djupet medans han kämpade för sitt liv.. Hans liv gick förbi hans ögon som en film och han var redo att möta sitt öde när han hörde en röst. Han kollade upp och såg mats där med sin båt. -ta min hand, herregud, ta min hand- skrek han. Men Conny hade bestämt sig, han skulle hellre ner med sin Stefan istället för att bli räddad av Mats. Han stoppade huvudet under vattnet och drog ett djupt andetag. Det kalla vattnet fyllde hans lungor och han började långsamt sjunka mot botten.. Det sista han tänkte på innan mörkret omfamnade honom var att han hellre dog än samarbetade med den där dåren..

Ibland är det lönt att använda flytväst…

Tomba


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s