Expedition Norrland dag 6-7

DSC_0434Jag vaknar än en gång först av alla. Jag ser runt omkring mig och ser bara snarkande människor i förvridna ställningar. Det är ljust ute, men det är ju alltid ljust här. Någon klocka har jag inte och mobilen orkar jag inte gräva fram, jag är trött så jag orkar inte bry mig om tid och rum. Jag somnar om..


DAG 6

Helvete, vakna nu, klockan är kvart i tio! Jag vaknar med ett ryck, Janne står mitt på golvet i full panik och vet inte vart han ska ta vägen. -Vakna för i helvete, nu är det jävligt bråttom! Han vänder sig mot mig och frågar varför jag inte väckt alla. -Du skulle ju se till att vakna och fixa frukost. -Nej jag bytte med Petri, jag skulle göra nåt annat svarar jag. Petri minns ingenting och björn tar det lungt. -Stressa ner säger björn, det fixar sig. -Vi äter lite, spelar kort och åker sen säger han..

DSC_0320Janne varvar ner till slut. Vi försöker att stressa, men för oss så är det lika med ett paniktillstånd. Öringarna ligger kvar i kylskåpet, dom glömmer vi att steka. Något kortspel blir det inte heller. Vi vågar inte föreslå det för Janne, men jag ser på Björn att han är sugen. Det är jag med..

Vi hoppar in i bilen och kör 5 mil till byn. Nu gäller det att vara effektiv, fixa fiskekorten, handla laktosfri mjölk, handla alkohol, äta på den lokala krogen och på hemvägen stanna till för att fixa nyckel till den privata vägen som leder till sjön. Vi börjar med fiskekorten, där får vi veta att det går att hyra en stuga vid sjön. Av någon anledning så blir vi så till oss av den nyfunna informationen att vi glömmer köpa fiskekorten. Stuga kontra tält. Tält är lika med att sova obekvämt och kallt, inget kök, ingen toalett och svårt att spela kort. Stugan har alla finesser vi kan tänka oss. Vi väljer stugan. Den trevliga tjejen ger oss ett nummer till stugägarinnan. Vi går ut ur butiken och försöker ringa, men inget svar. Hon är tydligen på begravning får vi höra av lokalbefolkningen. Då kan vi väl handla under tiden tänker vi, men på väg till coop så ser vi en fiske och vildmarksbutik. Vi hamnar där istället. Jag provar joggingsskor, björn kollar på drag, inga shadraps i svart/guld finns. Helt plötsligt får petri för sig att han behöver ett nytt spö. Det provas och jämförs spön. Minuterna tickar iväg. Till slut hittar han ett som passar och går till kassan. När vi kommer ut från butiken så är Janne försvunnen. Han finns ingenstans att finna. Vi röker och väntar, röker lite till medans vi väntar. Till slut så ringer Petri upp honom. Han hade fått för sig att söka efter en läderrem till sin kåsa och helt sonika bara gått iväg. Det mest otroliga är ändå att han efter tio minuter kommer med en läderrem i sin hand. Nu känner vi oss så pass stressade att vi åker direkt till coop där Björn köper upp hela förrådet av fjällfil. Det tar en halvtimma. Jag köper laktosfri mjölk och grädde så petri kan äta utan att bli sjuk. Sedan äter vi några pizzor som smakar sådär. Janne beställer in Laphroigh som vi byter ut mot päronsaft och cola medans han är på toa. Vi garvar bort tiden, har roligt. Bara kortleken som saknas nu. Efter maten kör vi till grannkommunen för att handla på bolaget, det blev inga fiskekort. Efter bolaget vill vi ha mjukglass. Inte alla på en gång utan först äter Janne, sedan blir jag och björn sugna. Jag köper en nyckelring med fiskmotiv. Tiden tickar. På¨väg hemåt kommer vi på fiskekorten, men fortfarande så har vi inte fått besked om stugan och nyckeln till vägen. Vi köper fiskekort efter en omsväng på några kilometer. Eftersom både Janne och Björn vet vart stugägarinnan bor så beslutar vi att besöka henne ”på vägen”. Den låg inte på vägen, den låg så långt ifrån vägen man kan tänka sig enligt mig..

DSC_0614Väl framme så går Björn och knackar på. Janne och Petri hittar renar dom kan klappa. Petri klappar och renen pissar. Janne säger att renar pissar innan dom går till anfall. Petri slutar klappa renen.. Efter en stund kommer björn. Det blev ingen stuga. Kanske nästa år sa han.

Vi glömmer stugan, det får bli tält. Gäller bara att få tag på nyckeln till vägen. Vi får ingen nyckel, vi får den imorgon. Ring på förmiddagen sa nyckelgubben.. Vi åker till våran stuga och spelar kort hela kvällen.. Imorgon, då jävlar!


DSC_0415Sista dagen för fiske. Vi vaknar i tid, glömmer att steka öringen, äter frukost och spelar kort. Vi firar det hela med varsin katakomb, ja förutom Björn då. Vi ber Janne att gå och ringa nyckelgubben. Utan nyckel, inget fiske. Han säger att vi åker till porten med båt och släp så ringer vi därifrån. Där finns det täckning. I våran stuga finns ingen täckning, men vi kan låna en hemtelefon i krisläge. Jag anser detta vara ett krisläge, Petri håller med mig. Men Janne är säker på sin sak. Ta det lungt, det fixar sig! Efter någon timma står vi vid porten/vägbommen. Här tar vägen slut för våran del. Vi har packat och packat, båten kommer att sjunka tänker jag. Jag hoppas nästan att det inte löser sig med nyckeln så man får komma hem med livet i behåll. Björn ringer nyckelgubben, inget svar. Han ringer igen, men inget svar. Vi väntar, ringer varje kvart, skickar sms men inget svar. Janne går upp i limningen snart tänker jag. Klockan är elva. -Vi skulle ha åkt tidigare säger han. -Men han sa ju förmiddag säger jag. -Förmiddag här är 08.00 säger Janne. Gubben har säkert gått upp redan vid halv fyra på morgonen och tröttnat på att vänta. -Vi sa ju att vi skulle ha ringt från kristelefonen säger Petri. Stämningen blir allt mörkare. -Ta det lungt, det fixar sig säger Björn.. Vi kan väl spela kort under tiden undrar jag? -Så sjuka är ni väl knappast att ni packat med kortleken säger Petri surt. -Jo, två stycken lekar säger Björn. -Den ena kan ju bli blöt. Och då nämner inte jag att även jag tog med mig kortlek.. -Ni borde söka hjälp mumlar Petri.. Jag går ut och fotograferar blommor..

DSC_0595-Nu kommer han, nu kommer han skriker Björn. Han ringde precis. -Det var på tiden tänker jag. Nu går vi ner och drunknar i sjön. Efter en stund kommer han, nyckelgubben. Jag undrar mest varför man ens har vägbom här, mitt i ingenstans. När vi till slut når sjön så är dom andra lyriska. Jag funderar på vilka som kommer på min begravning, och hur man bärgar kroppar från 40 meters djup? Jag kollar på båten när den ligger på släpet. -Det är en bra båt, hör jag båtägarens röst i huvudet..

DSC_0570Vi häktar på motorn, båten ser sjunkfärdig ut tycker jag. Vi fortsätter att lasta, vi har ju packat lätt. Till slut så inser vi att vi får inte plats där själva, båten är för liten. Jag är nöjd, vi blir tvugna att köra två gånger. Jag tänker inte vara med på första resan. Björn och Janne ska åka. Janne ska sedan bli kvar och börja med lägret. Björn ska köra tillbaks och hämta mig och Petri. Kommer han tillbaks så är jag tvungen att åka med. Det blåser lite, men det är inte storm konstigt nog. Vi lyckades hitta flytvästar, 60kg+ står det på dem. Låter betryggande.. Petri lyckas att spräcka nageln när han packar in kylväskan. Det är en stark resa det här..

DSC_0324

DSC_0357Vi lånar grannbåtens åror, bara ifall att. Går det bra så lämnar vi dom åter när Björn återvänder, annars får vi köpa nya från dödsboet. Janne får nästan inte plats i båten, men dom försvinner i ett moln av rök. jag sitter vid stranden och ser på dom, båten blir mindre och mindre för att sedan försvinna helt.. Hur stor är egentligen sjön tänker jag? Vart ska man börja dragga? Jag ristar in mitt namn på ett båtvrak under tiden. Något måste man ju lämna efter sig..

DSC_0373Petri går under tiden och kastar lite spinnare från land, utan resultat. Jag kollar i min väska efter kameran, Petri ser på mig och frågar. -Tog du med den där snuskiga kudden? Vad ska jag ha under huvudet annars frågar jag? -Skulle hellre vara utan kudde svarar Petri. Jag kan nästan hålla med, kanske använder jag en plastpåse som örngott inatt?

DSC_0322Till slut hör vi motorljud. Punkten i horisonten blir större och större och till slut så kommer björn. Han lägger tillbaks årorna i grannbåten. Dessa behöver vi inte, den går som klockan säger han. Jag bjuder på gigarr, lika bra att röka dom innan dom blir blöta.. Jag ser över fjällen och noterar att en av snöfläckarna ser ut som en flaska. Om man ändå hade haft en flaska nu..

DSC_0337Vi åker över, och jag lugnar ner mig. Båten går faktiskt bra. Bara man inte rör på sig. Men i den här båten kan man ändå inte röra på sig. Jag önskar att jag inte får kramp.. Efter en halvtimme så är vi äntligen framme. Janne är i sjunde himmelen, vi knäcker några öl och tar en katakomb. Solen skiner, nu kanske det vänder till slut. Dom andra har luftmadrasser, pumpar och alla bekvämligheter. Jag ser på dem och fotar lite. Känner mig lite glad att vara vid liv.

DSC_0397Väderprognosen lovade 15mm regn, så vi har förberett med presenningar över tälten för att vara på den säkra sidan. Ingen är sugen att vakna mitt i natten av vatten som regnar in i tälten. Jag ska sova med Petri. Han ser på sitt tält lite frågande. -Är tältet i bra skick undrar jag? -Ingen aning, jag köpte den på auktion innan resan, jag skulle ha kollat den innan vi åkte men hann inte ssvarar han. Låter betryggande svarar jag. Kanske ligger det gamla lakan i tältpåsen, eller så saknas tältpinnarna. Den kan ju bara inte vara hel och ren med våran tur.. Men det är den. Mirakel inträffar då och då säger jag när vi fått upp allt.. Hoppas bara att det regnar inatt nu när vi kämpat med allt.. Det gör det inte. En liten skur under kvällen är allt vi får..

DSC_0399Vi äter köttsoppa och dricker kaffe, sedan är det äntligen dags att fiska. Jag riggar upp för mete med pellets. janne och petri försvinner först, jag tar det lite lugnare, det får ta den tid det tar. Möter upp petri vid ån. Han har fått hål i vadarbyxorna och känner sig mindre nöjd. Vad är oddsen tänker jag? Jag lämnar honom och går nedströms. Hittar ett fint ställe jag ska fiska av. Jag tacklar mitt flöte och riggar på pellets på en krok nr 10. Det ser mycket bra ut konstaterar jag nöjt. jag skjuter ut lite pellets med slangbellan och kastar sedan i flötet. Den rider fint i strömmen, går runt stora stenar jag ser på botten. Helt plötsligt så försvinner den i ett ryck och jag gör mothugg. öringen svarar med en lång rusning nedströms. Jag följer med den på strand och landar den till slut vid ett bakvatten. Den väger säkert runt kilot. Den får simma tillbaks. Det finns flera..DSC_0433Jag skjuter i mera pellets, tar det lungt, observerar som värsta experten. Ser inte ett skit, men det känns bättre. Kastar i, flötet försvinner igen, landar en öring till. Lika stor som den förra konstaterar jag när jag släpper i den. Jag flyttar mig nedströms igen, här är det betydligt djupare. Upprepar proceduren med pellets och onödigt observerande. Dricker några klunkar smuggelöl och njuter. När flötet sedan planenligt försvinner så gör jag ett perfekt mothugg. Öringen käns riktigt tung. Den går djupt och tjurar vid botten innan den exploderar i en rusning uppströms. jag har kontroll på läget, följer efter den utefter stranden, lyfter spöt över buskar och dvärgbjörkar, känner mig som Matt Hayes. Öringen är ingen smart fisk hör jag Petris röst säga i mitt huvud. Kan bara instämma.. Till slut kommer öringen mot stranden, jag blir överraskad när jag ser den. Den är riktigt fin, större än jag någonsin fått här tidigare. Uppskattar den till 2,5kg om inte mer. Den vill ut i strömmen, jag sätter lite press på den och börjar se efter håven när kroken släpper och flötet kommer flygande och fastnar i en björk.. jag tappar luften, sätter mig och tänder en cigg och dricker öl.. jag orkar snart inte längre. vad har vi gjort för fel? Kan gud aldrig vara god? Efter en kvart så kommer Björn och undrar varför jag gråter i en buske. Förklarar vad som hände, han svarar -lugn, det finns flera. men det finns inte flera såna här, det kan bara inte finnas..

DSC_0412Björn stannar kvar vid mig, antar att han ser att jag behöver tröst, och Björn är ju lugnet själv. Till slut så orkar jag tackla upp igen och göra ett kast. Flötet försvinner igen och nu har jag ännu en stor fisk. Ingen trekilos, men betydligt större än dom jag fått innan. Det vet jag av tyngden. Björn sitter och ser på drillningen, Petri som är på väg till tältet på andra sidan ser att jag drillar och stannar för att kolla. Björn kommer med håven när jag gjort klart för honom att det är en fin fisk jag har. Sedan så kommer flötet flygande igen och fastnar i annu en björkjävel.. Jag ger upp, ger björn kameran och drar till tältet. Jävla skitfiskar, här är man schysst som gör snabba mothugg så man slipper gräva pelletsen ur magsäcken, och detta är tacken man får..

DSC_0440Björn kommer senare till tältet efter att ha gått vilse i skogen. Han är blöt och kaffesugen. Vi kokar kaffe och har ännu ett Pow-Wow. Vi tacklar samma grejor till björn och beslutar att gå ner en sista gång. Björn kastar och fångar en fin bit på kilot. Han verkar vara nöjd över det nufunna nöjet med mete. Kanske har man lyckats att vända en av öringsveteranerna till något som liknar en metare tänker jag. Är glad för hans skull. Jag trivs att vara med björn, han är lugn och stabil. Det är inte jag, och ingen annan i sällskapet heller. Björn är den som håller oss ihop i svåra stunder tänker jag för mig själv..

DSC_0460Vi samlas på kvällen vid tälten. Janne har fått bra med fisk. han har varit försvunnen som vanligt. Petri vet jag inte om han har fått något, skiter i att fråga om det skulle ha varit så att han haft en tung dag. Det gäller att hålla alla glada tills kortspelet börjar. Vi kokar kaffe, grillar korv och pratar om allt annat föruom fiske, jag vill inte riva upp mina sår igen..

DSC_0480Imorgon ska vi hem. Vi snackar igenom resan lite snabbt. det har varit en svår resa, men så är det alltid. det verkar som att vi njuter av svårigheter. är det för enkelt så är det inte kul.. -Nä, nu får vi fan köra kort innan vi blir sentimentala säger petri av alla människor. Då förstår jag att han inte fått så mycket fisk. När kortspelandet är det han prioriterar. Vi garvar åt eländet och dukar upp för skitgubbe och dricker katakomber.

DSC_0490Nästa morgon vaknar jag först av alla.. Tror jag. det visar sig att janne förvunnit under natten. han har väl smugit ut till ån igen? Jag steker sidfläsk och kokar kaffe. Smakar underbart!

DSC_0527DSC_0516Vi packar båten och Björn och Petri försvinner med packningen. Janne som återvänt med några öringar stannar kvar med mig. Vi spelar kort medans vi väntar påBbjörn som ska hämta oss. Efter en evighet så kommer ha, nu med dom där jävla årorna i båten. Öööh, vi glömde visst kolla soppan, men jag tror det räcker en sista sväng. -Var lugna, det kommer att räcka. Vi åker båt, sedan helt plötsligt så åker vi inte båt. Soppan är slut.. Sedan så ror vi båt den sista biten.. Typiskt. Vi lastar upp grejorna och åker till porten som är låst. Ringer upp nyckelgubben. -jag är på födelsedagskalas i grannbyn.. Jag kommer lite senare. Vi bryter ihop i bilen.. Varför kan ingenting vara enkelt i norrland? Kan det inte bara för en gångs skull fungera som man vill? Vi konstaterar att det inte kan vara så, annars vore det för enkelt.. Efter en mindre evighet så löser det sig, vi kommer till stugan och börjar städa. Inatt ska vi köra tillbaks till Eskilstuna. Jag öppnar kylskåpet, där ligger Jannes bäcköringar och Petris laktosfria produkter.. Vi glömde visst.. DSC_0642

Vi tackar för oss och stänger stugdörren. Janne ser omkring sig, han är tystlåten och lugn. Jag förstår att platsen betyder mycket för honom. Jag plockar fram kameran en sista gång och tar ett sista kort. Tysta sätter vi oss i bilen och kör iväg. Ingen är på prathumör. Vi tänker nog alla samma sak, att det är vemodigt att åka..

DSC_0645

Varje gång jag kommer hem från resan så säger jag för mig själv, det här var sista gången jag gör det, men varje år så återkommer jag. Visst är det konstigt?

Tomba


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s