Ett actionladdat fiske.

DSCN1181En bild säger mer än tusen ord sägs det ju, och det stämmer väl rätt så bra. Veckan har varit regnig och seg med massor utav jobb, så jag har varken haft tid eller orkat släpa mig ner till ån för att fortsätta med stormörtsprojektet, det får bli till helgen helt enkelt. När man ser ut genom fönstret så ser man bara ett kompakt mörker redan vid åttatiden, och det lär inte bli bättre framöver på ett bra tag. Löven gulnar och blåser omkring i stormarna som kommer med jämna mellanrum. Det är höst helt enkelt, det vänder inte längre mot varmare tider, bara att gilla läget helt enkelt. Allt mer tid ägnas framför datorn om kvällarna, istället för fiske så googlas det fiske, men det hjälper väl knappast mot den växande frustrationen över att inte kunna sitta bakom sina spön med en kaffekopp i handen och vänta ut rudan eller sutaren som inte vill hugga.

Men i takt med att löven gulnar så växer en annan människa fram. Likt en varulv vid fullmåne så förvandlas åtminstone jag till en allt mer blodtörstig jägare. Den lugna sutarmetaren blir sakta men säkert en rovfisksjägare och dom fredliga metarterna byts ut mot predatorer som gädda, abborre, gös, ål, lake, asp och givetvis rengbåge. Kraven över stil och finess sänks och byts ut mot ett sug för total action. Nylonlinan byts mot flätlinor och fisken du under metperioden släppte tillbaks sätts nu på ett gäng trekrokar och släpas efter båten. Dom lugna pillen av ett rudanapp försvinner i kaskader av vatten när storgäddan slaktar dina mörtar under dramatiska former. Men inte förrän du sitter vid rengbågssjön har du nått ditt absoluta botten som fiskare. Här släpper samtliga hämningar totalt och förvandlingen till varulv är fullbordad.

När den dagen kommer att du på fullaste allvar börjar fundera på att hälla i lite whiskey i glöggthermosen och ramlösan diskret byts ut mot ett gäng öl, ja då är det kört. Sedan kommer den brinnande lusten krypande att tända en brasa i tid och otid. Du är en man, du har kontroll över elden, det måste vara någon form av kvarleva från stenåldern som kickar igång varje höst. Allt mer tid används till att leta efter kvistar i en blöt skog istället för att kolla på ett känsligt flöte. Du fiskar nu helt plötsligt under helt andra förutsättningar när varje napp är en potentiell måltid istället för ett fint kort. Till och med den gamla bonkern som man varje år gömmer längst in i garderoben under skamfyllda former är nu framgrävd och i värsta fall polerad. Dom känsliga tacklen är bytta mot 0,25 flätlina, ett tungt blysänke och med tre powereggs längst ut på linspetsen. Mäskning och sånt är helt plötsligt oviktigt, det gäller bara att slänga ut på måfå och vänta ut fisken. Under tiden sitter man och myser i flytoverallen som du inte tvättat på evigheter, gärna med en öl i handen och en grillpinne i den andra. Man känner sig levande helt enkelt. Jag vet inte vad det är som gör dessa resor så speciella, men känslan under rengbågsfisket får du inte under några andra former av fiske. Skammen över att ta med sig hem en matfisk byts ut mot skammen att komma hem utan en matfisk. Här spelar din utrustning ingen roll, samtliga är lika inför gud vid rengbågstjärnen. Det enda som räknas här är ren tur och timmar bakom spöna. Du vet att det inte stämmer, men det vägrar du att erkänna. Att stå här och flasha med lyxprylar och sedan misslyckas innebär att du aldrig mer kan komma tillbaks till sjön med hedern i behåll. Du får helt enkelt rätta dig i ledet och be att idag är din dag. Men du accepterar detta utan större protester. Du kan försöka att skämta bort det hela med att det inte ens är riktigt fiske det här med rengbågsmete. Men innerst inne så vet du att detta är den gången på året det gäller som mest. Resultat och framgång mäts i kilon i din blodiga icapåse, ingenting annat. När våren sedan kommer så vaknar man helt plötsligt till och undrar vad fan man gjort. Det kallas för forellångest och är ingenting man skryter med. Vi har alla varit med om det och hoppas innerligt att ingen har sett eller hört dig vid sjön. men det har vi. Det här med rengbågsångest har stora likheter med en riktig bakfylla med minnesluckor och skit. Vad i helvete höll jag på med förra hösten egentligen. Vad sa jag egentligen vid sjön, gjorde jag verkligen det?? Men det gjorde du.

Det är ju som man säger. Sanningen kommer ur barns och rengbågsfiskarens mun..

Det är med skräckblandad förtjusning jag börjat pilla lite på powereggburkarna och provdra lite i flätlinorna. Och den där niofotsspön, vart har jag ställt den igen? Men det är lungt, jag är bara människa och följer bara mina instinkter..


2 reaktioner på ”Ett actionladdat fiske.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s