En tjuvfiskares bekännelser del 2.

Bild 041I ”min” sjö finns det en vik som gjord för gäddfiske. Den är halvdjup med en läcker mix av vass, kolvass och sten. Viken ligger vackert inbäddad på en plats där den täta och mörka granskogen når ända ner till strandkanten och färgar vattnet svart med sina skuggor. Mellan träden på en kulle står det en ensam sommarstuga. -Där skulle man bo, säger vi varenda gång vi åker förbi viken med båten. Det finns bara ett hinder för oss att fiska i viken, den galna gubbjäveln som springer ut och viftar med näven och skriker så fort vi närmar oss inom tvåhundra meter från hans stuga. han har till och med spikat fast skyltar på granarna från båda riktningarna där det står ”privat vatten, fiske förbjudet”. Det är nittiotal och senhöst när vi ännu en gång närmar oss viken med våra wobblers. -Undrar om gubben springer ut och jagar bort oss frågar jag min kompis som vi kan kalla Leffe. Han har sett igenom alla våra försök hittils under sommaren, och har verkligen varit mer på hugget än vanligt. Vid islossningen var jag och Saku där innan gubben kommit dit för säsongen, och då fångade jag en grov vårgädda på grunt vatten. Det gav mersmak!

Under sommaren har vi försökt att vinka tillbaks till gubben när han stått på stranden och vevat och skrikit sig hes. Men den tricken funkade bara en gång, med en utskällning som resultat. En annan gång resonerade jag med gubben att vi inte tar hans vatten, vi vill bara fiska lite. Vattnet må tillhöra dig, men ingen äger gäddorna för dom väljer själv vart dom vill simma. Men han var helt oresonlig, nästan hotfull. Vi blev allt surare för varje gång..

Men just denna morgon när vi gled in i viken så var det sådär kusligt tyst som det ibland kan vara. Leffe gnällde på att han var skitnödig, men det fanns ingen tid för sånt nu när det gällde att fiska av lyxviken. Vi kastade och fångade ett par gäddor medans vi gled allt närmare stugan. Ingen gubbe och båten låg vänd på stranden brevid hans fina egenmurade grill. -Jag tror att han gett sig för säsongen, nu har vi viken för oss själva hela hösten sa jag till Leffe. När vi var precis vid stugan utan någon gubbe så vände sig Leffe mot mig och bad mig ro till stranden. -Vad fan ska du göra där? -Jag ska skita i hans grill, så ska han få något för allt skit han gett oss. Givetvis så tyckte jag att det var en brilliant idé Leffe kokat ihop och rodde han till stranden. Jag låg dubbelvikt av skratt i båten när han drog ner byxorna och satte sig på grillen. Men skrattet blev kortvarit. helt plötsligt så kastas dörren till stugan upp och gubben rusar ut totalt vansinnig. -vad fan håller ni på med era idioter! jag vet inte hur leffe hann få på sig byxorna och hoppa in i båten innan gubben fick fast honom, men han gjorde det. sedan så maxade jag min femhästars yamaha och försvann med gubben skrikandes på stranden.. När vi var utom synhåll och stressen släppte så frågade jag Leffe om han hann skita i grillen? -Jag tror det fick jag till svar. sedan skrattade vi så vi grät..

Men efter denna händelse så kom han aldrig ut igen. Vi såg aldrig gubben igen överhuvudtaget. Kanske så var lite gäddfiske inte värt skit i grillen, eller kanske så flyttade han eller dog samma vinter. Hursomhelst så har vi efter denna dag fått fiska ifred i våran vik..

DSCN1072En helt annan händelse långt senare inträffade vid en helt annan sjö. Vi hade fått nys om en sjö med mycket stora gäddor. Inte bara ”enligt uppgift” från någon som känner någon som känner någon, utan färsk förstahandsinformation från säker källa. Sjön låg och ligger mitt i skogen och är helt ofiskad sedan tiotals år. Det fanns bara ett krux, sjön ägs av tre markägare. Två privata bönder och av någon form av byförening. Källan hade ringt till byföreningen och bett om lov för år och dar sedan, och fått klartecken att fiska i deras del. Vart det nu låg? Om tillståndet gällde en gång eller löpte livet ut var även det väldigt oklart, men det fanns någon form av muntlig uppgörelse bakom det hela iaf. Jag hakade givetvis på till sjön, utan några större förhoppningar, även fast det lät väldigt intressant. Resan innan hade källan som inte ens var egentligen fiskeintresserad fått dels en abborre på över kilot samt en gädda på över åtta kilo. Plus en mängd andra fina fiskar, allt från ett och samma ställe från stranden.

Väl framme vid sjön efter en promenad som tog en mindre evighet genom skogen under sommarens varmaste dag så sjönk mina förhoppningar. Sjön var ca 200 meter lång och igenvuxen. Att ens göra ett kast här skulle vara totalt omöjligt. Men när man ändå hade släpat sig hit så var det väl bara att försöka. Jag kapade av skeden på min wobbler och gjorde en nödpopper av den. Kanske skulle det gå att poppa fram draget mellan näckrosorna och bälten av nate? Den resan drog jag ett förtiotal gäddor på ett par timmar. ingen under två kilo. Nästan samtliga gäddor hade grova bitmärken över ryggen och jag började se sjöns potential..

Åren gick utan att ha sett så mycket som en människa runt sjön och det där med tillståndet hade vi glömt bort för länge sedan. I ärlighetens namn så var den ingenting att ha överhuvudtaget då ingen varken fiskade eller rörde sig runt sjön och all fisk vi fångade släppte vi tillbaks. Ingen skulle heller bry sig om att vi fanns där resonerade vi. Vi fick dit en mycket mycket liten båt som vi kunde paddla runt med innan den hotade att sjunka då botten på densamma var sprucken. Men det löste vi genom att borra ett hål i fören på ovansidan och sedan paddla till land och vända båten upp och ner så vattnet kunde tömmas från dubbelbottnet.

Sjön innehöll även ruda och grov sutare, och dessa ville vi givetvis fiska så ofta man bara kunde. men det långa avståndet till sjön samt promenaden till densamme gjorde att resorna inte blev så många per år. En varm sommarkväll när vi metade sutare så såg vi helt plötsligt en båt. Vart fan har den kommit från undrade vi? Båten rörde sig mot oss och till slut så rodde en trevlig man fram till oss och började prata. Det var en av vattenägarna. Vi snackade om allt möjligt i en stund innan han lite försiktigt frågade om vi hade tillstånd att fiska där? Vi satt tydligen på hans vatten som jag förstod det? Nu gällde det att tänka snabbt.

-Jorå för fan sa jag. -Jag ringde till byföreningen och det var helt ok att fiska sa dom. -Dom hade även pratat med någon annan vattenägare runt sjön som också gav oss tillstånd. -Jaså? Svarade mannen i båten. jag har också vatten här som ni vet, men om dom andra tyckte att det är ok så får jag väl också tillåta det.

vi snackade en stund till innan han rodde iväg och vi kunde andas ut.. Shit, det var nära. men nu hade vi ju faktiskt fått tillstånd. Skulle den andra vattenägaren dyka upp så hänvisar vi bara till mannen i båten som tyckte att det var ok att fiska.. Ibland så gäller det att vara kreativ. Fast det hade ju varit enklare att bara lyfta på luren och ringa innan vi började fiska där..

Dessa två händelser är väl ingenting man såhär i efterhand är så värst stolt över. Nog för att jag tyckte att gubben med grillen förtjänade vad han fick. Men hela poängen är återigen att man bråkar över någonting man inte behöver bråka om. Mannen med grillen gjorde en sak av absolut ingenting bara för att han i hans värld kunde göra det. Mannen i båten var saklig och korrekt och där var vi faktiskt fel ute. Att lite vatten i en större sjö är en sak, men att äga fiskarna är en annan. Skulle han bara fiska fiskarna i hans vik med nät så skulle dom snart ta slut om inga nya fiskar simmar dit. Det är simpel logik. Att fiska av hans vik utan för dess skull stå och vifta på hans badplats borde ju vara helt ok tycker man? Så länge man visar hänsyn och inte förstör någonting. Men dessa tillstånd gör tydligen folk galna och får dom att anse att dom och ingen annan äger varenda firre i hela sjön som råkar simma förbi hans vatten. Det är bara patetiskt. Men nästa gång jag hittar en ny sjö så ska jag ringa och fråga be om lov först. man vinner nog i längden på så vis…


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s