Specimenmetaren vid rengbågssjön.

DSC_0048När meteorologen säger att det finns risk för regn så är det med allra största sannolikhet en heldag i regnet som väntar. Lovar dom regn så regnar det med 100% säkerhet. Det är bara när det ska sias om fint väder det slår fel. Och nu hade han lovat storm..

DSC_0043När vi anlände till sjön som var arenan för dagens aktiviteter så regnade det redan. Promenaden genom den mörka skogen hade gått oväntat bra, mycket tack vare pannlyktan för rudafisket som nu äntligen om till användning, tre månader senare än planerat. Oväntat var även att vi verkade vara ensamma vid sjön. Kanske hade stormvarningen skrämt bort dom envisa forellveteranerna, kanske för att det var fars dag eller kanske för att sjön fortfarande tio år efter premiären är en väldold hemlighet även i rengbågskretsar? Jag hade aldrig satt min fot här innan och stod vid stranden och rekade omgivningarna. För en gångs skull så verkade vindskyddet som ett bra val. Bristen på folk och spöregn avgjorde saken.

Spöna hade jag riggat redan kvällen innan och dessa låg tryggt i bagen. Två spön, ena med ett klassiskt wagglerflöte och andra noga trimmat för powereggfiske med nappalarm. Ett glidande tackel med ett lekande på linan som precis höll powereggsen från att flyta upp mot ytan. Minsta lilla pill på kulorna skulle resultera i ett våldsamt pipande och blinkande på stranden. I pannlyktans sken tacklade jag varsamt på två oranga powereggs på en kamasan widegape i storlek nr 6. En dödlig kombination. Som vanligt så höll jag kastet väldigt nära stranden. Vis av erfarenhet så vet jag att rengbågen håller sig tätt mot stranden, och finns det en så finns det ofta flera. När allt var lappat och klart så satte jag mig för att vänta på det stundande hugget. Efter fem minuter slog tristessen ner som en blixt från klar himmel som tvingade mig att börja pilla på kameran. Regnandet och blåsten tilltog för varje minut kändes det som och fotograferandet med blixt i spöregn resulterade endast i ett gäng suddiga kort som raderades vid hemkomst.

Att mäska eller inte, det var ju frågan? Jag valde alternativet att halvmäska. Mer som ett prov på hur fisken skulle reagera utan att gå till överdrift då vi vandrar i en moralisk gråzon. Folk har ju i alla tider matat bågar med räkskal och huvuden, så vad är skillnaden egentligen? En mycket liten bytta med krossade marine halibut pellets i groundbait samt lite krillpowder hade jag mixat till hemma. Sedan så skulle det skjutas lite krossade halibutpellets med slangbella över hela härligheten. Ungefär en bråkdel av mängden vid vanligt mete. Jag kastade ut en liten boll och började skjuta med slangbellan i jämna intervaller. Men ingenting dramatiskt hände den första halvtimman i mörkret.

När det hade ljusnat så fick vi se omfattningen av katastrofen. Tunga regnmoln överallt med ingen ljusning i sikte. Det var bara att ställa in sig på regnläge. Jag fördrev tiden med att skjuta ut pelletskross och dricka kaffe, Seppo kastade sitt flöte utan någon större tro på projektet, vi skulle blanka idag, det visste vi men sa ingenting. Hoppet är det första som överger en vid regnbågsfiske. Två små oranga kulor i en hel sjö med kolsvart vatten, hur i helvete skulle fiskarna hitta dessa?

DSC_0053Jag stod vid spöt och blickade runt sjön. Där jag stod så fanns det ett endaste träd, en tall på klipphällen med endast några krokiga grenar högst upp. Inte mycket till regnskydd funderade jag när jag kollade upp. Jag såg att någon olyckskorp hade slängt sin vattenkula högst upp i det så kallade grenverket. Ett konststycke konstaterade vi. Från den platsen där på klippan så krävs det otur eller fylla av episka mått för att lyckas sätta kulan där. Skulle jag få tio försök så skulle jag inte lyckas. sedan hittade Seppo en kula till i trädet, och en till… När vi hade räknat klart mot eftermiddan så hittade vi inte mindre än fem flöten, fyra drag, två spinnare samt ett helt gäng med linor krokar och bottenmetssänken i trädet. En jävla otur någon haft här..

Helt plötsligt så hade jag en fisk på och funderingarna avbröts. Drillningen blev ungefär lika odramatisk som man kunde vänta sig av en sjuhektos båge. Det bonkades så det ekade i skogen. Seppo hade med sig en präst i mässing som kom väl till pass då jag kom på att jag inte äger någon. Medans jag höll på med fisken så började några fiskar vaka vid mäskplatsen. Jag sköt ut lite mer mäsk och pellets och vakandet tilltog. Efter en stund så hade vi ett helt gäng med rengbågar som glatt väntade på mer pelletskross. Då jag inte hade någonting matnyttigt alls i mäsket så gällde det att fortsätta skjuta ut med jämna mellanrum och plocka fram wagglerspöt. Seppo valde drag som vapen och stod med böjt spö och vilt fajtande fisk efter endast ett par kast. Jag tog min andra båge en kort stund därefter och kortet var därmed fullt. Snart så hade även Seppo fått sin andra. Vi som inte ens hade hunnit tända brasan och än mindre hunnit grilla några korvar. Som den välskötta sjön som det var så kunde man ringa efter ett kort till om man skulle råka få full pott. Så vi bestämde att göra det och försöka pricka några till.

Innan vi ens hunnit kasta ut så dök två män upp från ingenstans och såg frågande ut. -Vi som trodde att vi fick vara ensamma idag sa dom. Vi förmodade att inga andra skulle finnas här i detta väder. Vi bad dom att sätta sig med oss då dom såg sugna ut på vindskyddet. Skadar väl inte med lite sällskap. Dom frågade om vi fått många och vi förklarade att det var öppet mål, bara att placera ut en mask eller vad som helst en meter från strand och veva in. Jag demonstrerade detta genom att dra upp dagens tredje båge efter att först ha tappat två stycken på mindre än två minuter.. -Vilka jävla grejor sa han..

DSC_0047En stund senare hade dom fått iordning prylarna och två stora vattenkulor snustorra från vatten landade mitt i sjön. Jag såg lite frågande på männen men dom verkade helnöjda med placeringen. Vid fötterna snurrade ett stim med hungriga rengbågar och vakade våldsamt. Seppo tog sin tredje fisk efter en stund med mete, två meter från stranden. Jag lugnade ner mig och började med brasan. Lite försiktigt tipsade jag herrarna att veva inåt strand men jag såg att dom tvivlade starkt. Detta var någonting utanför deras ”comfort zone”. Tiden gick och vi fiskade knappt, vi snackade med männen som var hur trevliga som helst. Dom såg väldigt undrande på mitt flöte, en pinne bara. Jag försökte så gott det gick att förklara hur den funkade och dom nickade intresserat. När jag sedan kastade ut bottenmetet och kopplade på larmet så kom den äldre av herrarna och undrade vad det var som pep? Jag förklarade än en gång själva konceptet med baitrunner och glidande sänke. -Vilka jävla grejer sa han.

Vi grillade och tog det lungt, regnandet slutade och solen tittade fram. Ungefär samtidigt dog fisket som genom magi. Den ena mannen hade lyckats fånga en båge med mask, men nu så började timmarna rulla fort utan aktivitet. Vi snackade om finsk korv och bristen på sås i amerikanska resturanger. Vi slog fast att vintertid är skit och att champions league i hockey är en usel ide. Vi fick även veta att danska militärer får en fyra sprit varje morgon för att få igång kroppen, men att militärlunchen var under all kritik. Sedan så blev vi bjudna på chockladbollar. -vad fan får man kalla dessa för i dagens läge undrade mannen? -Jag vet inte, jag kallas dessa för obama svarade jag..

DSC_0054Det började bli lite väl trevligt så seppo drog en runda runt sjön med spinnspöt och jag placerade ut bottenmetet i viken brevid. Efter en stund så började det pipa och låta och jag vevade in min fjärde och sista båge. kort senare fick även Seppo sin sista fisk och vi kände oss nöjda. Gubbarna konstaterade att dom blivit utklassade med 8-1 och jag kände mig nästan lite skamsen. Jag hämtade spöbagen och började packa spöna när den äldre av männen kom fram till mig och såg intresserat på. -Vilka jävla grejor sa han igen. -Ja, man slipper bära runt påsar och spön i skogen sa jag, allt jag har har jag på ryggen.. -Vilka jävla grejor sa han igen. Vi önskade herrarna skitfiske och drog hemåt nöjda och glada..

Jag funderade lite på detta med mäskning vid rengbågsfiske. Det finns inget uttalat förbud mot detta, men skulle folk veta hur effektivt det verkligen är så skulle ett förbud komma som ett brev på posten. Omoraliskt? Veta fan egentligen, kanske så var det en sån dag då det verkligen gjorde skillnaden? Två gånger har jag testat detta vid två olika sjöar och två gånger har jag haft mängder med fisk vid fötterna. Denna gång så sköt jag endast ut en mindre mängd krossade pellets samt en mycket liten mängd mäsk, men det räckte gott och väl. Det bevisar verkligen vad mäskning tillför fisket efter laxfiskar. Samma effekt upplever jag vid öringsfiske efter vildfisk. Enligt mig så går fiske ut på att försöka locka fisken till hugg, försöka vara lite listig och fiska smart. om det sen gäller put and take vatten eller mörtmete i city så spelar det väl ingen roll, eller är det ofint att fånga mycket ädelfisk även fast man släpper tillbaks fisken? Lite så känns det faktiskt. Det kan väl inte bara gå ut på att förtio gubbar sitter på småfyllan och blötlägger powereggs i hopp om hugg? Det är ju endast lotto i såfall? För mig så är ju hela tanken med all fiske att försöka fiska brett med rätt prylar och ha kul. Försöka locka fisken till att hugga på just dina grejor. Men hur skulle det se ut om rengbågsfisket skulle bli som specimenmete med mäsk och wagglerflöten eller nappalarmsfiske med olika riggar. Jag skulle tycka att det var kul, men sjöagaren skulle nog inte tycka att det var lika kul.

Men vad går det ut på då? Är det ett krav att man ska vara en glad amatör vid såna här tillställningar så att det går runt ekonomiskt, eller är tanken att vi ska ha kul och fånga fisk? Hur skulle fiskarna reagera om alla mäskade och använde finare tackel? Skulle effekten avta? Ska jag ha dåligt samvete över att ha kommit på någonting som är effektivare än powerbaits? Dom där jävla kulorna tog ju död på maskmetet en gång i tiden under stora protester från sjöägarna. Jag vet inte, det här med rengbågsfiske är verkligen kul ibland, men det är jobbigt att känna sig som en tjuv om det går för bra. Men hur moraliskt är det då att eventuellt förbjuda folk att använda prylar som levererar fisk när man ska fiska? Lite av moment 22 där känner jag. Tur att man inte gör detta så ofta..


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s