Några sista ord..

696

Det återstår en ynka dag av året om jag räknat rätt. Snön och vintern kom för två dagar sedan. Väldigt olägligt då jag hade tänkt att åka ut och meta mört under ledigheten. Men nu får det vänta till nästa höst. Spöna ligger nedpackade i ett hörn och det råder total ordning i fiskehyllorna, så ingenting att göra där heller. Om jag ska vara helt ärlig så har jag fått nog av fiske för ett tag. Det har varit intensivt i år, och nu vill jag ha en välbehövlig paus från metet. Fiske under tröga tider är ju mest tidsfördriv och önsketänkande. Man vet att det inte kommer att hända så mycket, men man ger sig ut iallafall. Det är såna pass jag bör undvika. Lägga den tiden på något vettigt istället.

Förr om åren hade en sån tanke varit en total omöjlighet. Jag hittade några veckor sen fiskeboken från 1995 års säsong. Det var total vansinne. Vi fiskade tamigfan varenda dag. Men resultaten var inte så mycket bättre för det. Tänk om man hade den tiden idag att lägga ner på fisket. Jag skulle göra allt så mycket bättre idag. Men det har jag inte. Däremot så har jag fått mer av andras fiske än någonsin förr. Bloggar, fiskefilmer, mässor, nya människor på facebook etc etc. 90% är sånt som man endast finner störande, men det finns guldkorn här och där.

Det jag inte förstår är varför så många väljer att skriva om vad just jag behöver och inte vad dom själva har upplevt? Det postas bilder på drag, spön, mäsk, båtar, linor och allt möjligt. Men ingen skriver om hur dom fungerar eller vilka upplevelser dom nu kan tänkas ha haft med prylen i fråga? Jag köper inte mäsk eller wobbler pga en bild, eller att någon som har ett finger med i varumärket ber mig att göra det. Jag vill läsa det av någon som faktiskt testat det av fri vilja och funnit det bra eller dåligt. Jag fattar ju att om man jobbar för ett företag så kanske man inte hyllar konkurentens prylar. Men sånt läser man ju inte ens. Sedan har vi kategorin människor som vill göra lite reklam för kompisens grejor, vilket jag förstår. Ingenting konstigt med det heller. Men det var jävligt länge sen man såg någon lägga upp en spontanbild på tex en gammal zaltwobbler som levererat bra en dag på sjön. Vad använder folk för mäsk då? Inte en endaste gång har jag läst att en helt vanlig svensson helt plötsligt postat en status att tex swedbaits sutarkung funkat skitbra. Det är jävligt märkligt då det är såna frågor vi ”vanliga” metare behöver ha svar på. Om du fått en sutare på 4 kilo så ska man givetvis vara nöjd och posta upp bilder. Det är roligt för mig att se. Men det som kan hjälpa mig i mitt fiske är det som hänt innan han fångat sutaren. Vilken lina, hur mycket beten i mäsket, hur mycket mäsk, vilken blandning osv osv..

Jag vill tro att jag varit relativt tydlig om sånt iaf. Några har hört av sig om tips och andra kommenterat att viss information varit av intresse så att säga. Jag gnäller även jävligt mycket, det är jag medveten om. Visst, vissa blir sura och slutar läsa, men då vet man ju att man gjort något rätt. Vad skulle det finnas för anledning att sitta här och stryka medhårs? Jag tror att om man ärligt talar om att en viss produkt är skit, eller inte fungerat just för mig skapar större förtroende när jag sedan skriver om någonting som fungerat.

374

Ibland skriver jag ett blogginlägg utan att lägga upp det på feijan eller någon annanstans där den skapar onödig debatt. Den förra tex som handlade om hur vi metare kanske inte är världsbäst på att förmedla känslor och upplevelser utan endast gram och cm. Bara för att man inte fått en enorm fisk så kan man ju faktiskt ha någonting vettigt eller intressant att komma med. Ofta väldigt mycket mer intressant att komma med då fokus inte ligger på en stor fisk utan någonting som åtminstone jag skulle vilja läsa om. Mina inlägg om ”tjuvfiske” i mina ungdomsår var bland dom mest lästa under hela året. Förmodligen för att ingen skriver om sånt. Det mest lästa inlägget handlade om min syn på karpfisket som inte var helt rumsren. Varför? Av samma anledning, man snackar inte ”skit” om karpfiske. Men konstigt nog så ville väldigt många läsa om det. Min syn på det moderna fisket som jag inte riktigt anammar till 100%. Och sedan så har vi historierna som alltid verkar vara poppis. Minst läsare får inlägg om prylar samt tackel. Därför försöker jag nuförtiden baka in eventuella tips på mäsk eller tackel in i berättelserna.

Innan jag började blogga så hade jag en viss koll på läget tyckte jag. Eftersom det endast skrivs om prylar så trodde jag att det var det som var populärast och viktigast. Men allt eftersom man började få feedback och läste av sin statistik så märkte man fort att så var verkligen inte fallet. Snarare tvärtom. Inte heller så spelade mina resultat så stor roll som man trodde. Ingen har kommenterat vikterna på mina fiskar någonsin! Det ger en viss frihet att kunna skriva vidare utan att känna att man behöver leverera specimenfiskar på löpande band. Och som med allt annat så verkade historierna om katastroffisken och bomresor locka mycket mer folk än pangresorna. Jävligt skumt egentligen, eller har det kanske med det att göra att folk känner igen sig?

Att sammanfatta det hela blir jävligt märkligt. Det som varit MINST populärt är: Beten, prylar, bilder, vikter på fiskarna, bilderna på bloggen samt dom bra resorna.

Det som varit MEST populärt är: Katastrofresor, små fiskar, bompass, alkohol, kritik mot det moderna fiskeindustrin, fiskehistorier samt tjuvfiske.

Såhär i efterhand så är det absolut glasklart för mig. Folk vill ha det dom inte får.

262

Att nå sina mål är för dom flesta som fiskar någonting som aldrig händer. Så även för mig. Om man nu mot förmodan skulle nå sina mål så är allt förstört, eller så skapar man sig nya och ännu högre uppsatta mål. Ingen människa har väl någonsin sänkt sina mål funderade jag en dag? Har man ett personbästa i bänkpress på säg 200 kilo så kan man ju inte till nästa säsong ha 150kg som målsättning förutsatt att allt är som normalt?

Jag fiskade mycket gös en gång i tiden. Varje vår tog jag semester när isen hade släppt och nattfiskade sedan ensam vecka in och ut. Ofta helt utan kontakt från andra människor då mobiltelefonen var inte uppfunnen än. Rekordet var sju veckor i sträck med några få pauser emellan för att fylla på kylskåpet. Jag bodde i husvagnen och bara nötte och nötte. Två resor slutade med akuta läkarbesök efter att ha badat i iskallt vatten i några veckor. Dubbla penicilinkurer och sjuksrivning var inte det chefen hade räknat efter ”semester”. Det här var innan gösfisket exploderade och en femkilos var en drömfisk för dom allra allra flesta. Jag fick 50st över den magiska gränsen innan jag la av med vansinnet. Det hade blivit någon tvångshandling från min sida. Isolera sig mitt i ingenstans med en trave böcker och möglig mat. När jag kom bort från det så var det jävligt skönt. Ingen press, inga målsättningar, ingen semester som gick åt att stå ensam mitt i natten. Förra året gjorde vi några sporadiska resor. Den bästa resan fick vi fyra över fem kilo och två av dessa var över sex kilo. Men det spelade liksom ingen roll längre. Jag var klar med gösen. I år gjorde vi två korta pass. Jag minns inte vad vi fick i gösväg, min bästa fisk var en lake på sex hekto som var dels en superraritet och dels min första lake från sjön jag fiskat i över 30 år.

Under dessa gösfisken fick jag även pb i abborre samt en mängd för mig stora gäddor. Men dom var inte värda ett skit. Det var gös jag fiskade och abborren på 1975 gram förstörde mitt abborfiske för all framtid. Över två kilo kommer man väl knappast? Det är i varje fall inte rimligt eller någonting jag räknar med. Med facit i hand så hade jag förstört både gös och abborfisket för all framtid. Gösen vill jag inte veta av och abborren kom under ”fel” omständigheter. Så sjuk är man..

Problemet med sjukliga infall av detta karaktär är att dom tar mer än vad dom ger. Dessa ”satsningar” har för mig varit en lose-lose situation som till slut knäcker en och tar bort allt det roliga. Lyckas man med det man ska lyckas med så har man förlorat då det finns ingenting mer att ge. Man vet att om man höjer sina målsättningar så tar det aldrig slut.

Jag har funderat lite om 2016. Det är ju lite av en tradition att komma med målsättningar inför det nya okända. Man ska fiska bättre, man ska göra si och man ska göra så. Men nu ska jag inte lova mig något annat än att försöka ha roligt och fiska det jag känner för och med det jag känner för. En rolig fisk är mer värd än en tråkig vänta i sju dygn fisk som till slut nappar. Jag ska ta kort och äta god mat. Fundera ut nya blogginlägg och röka mer än jag rökt under 2015. Jag ska mäska mindre och försöka lita på det jag gör istället. Sedan ska jag bry mig mindre om vad andra gör eller inte gör och koncentrera på mitt. Både på bloggen och vid strandkanten. Jag ska försöka fiska så roligt att jag förmodligen inte kommer höja ett endaste pb. I år blev det sex eller sju höjningar vilket var jävligt överraskande.

Det har varit ett långt och konstigt år. Lärorikt och spännande. Bloggandet har varit kul, men det som överraskat mest av allt är att jag genom att skriva om mig själv även fått en viss distans till mig själv. Det är lättare att vara konstig sur och bitter när folk tycker att det är ok att vara så. Alla känner apan men apan känner ingen. Lite så känns det ibland. Alla tänker ju, och alla tänker väl konstigt ibland? Så på ett sätt är det skönt att få bekräftat att det inte är så jävla konstigt att vara konstig trots allt..

Nu ska jag korka upp en riktigt fin flaska whiskey och sätta mig framför datorn, läsa och minnas tillbaks på året som gått och fundera om det är värt att fortsätta med skiten 2016. Är jag kanske klar och har jag nu gett mitt lilla bidrag till fiskevärlden i bloggform? Alla satsningar är ju i långa loppet en lose lose situation.. Fast jag har ju fortfarande kul..

Gott nytt år till er!

Tomba


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s