Lite om mäsk och boosters.

DSC_0032

Fortfarande väldigt seg efter gårdagens biljardspel och några öl för mycket så åkte vi till Metebolagets kick-off. Som vanligt väldigt givande att besöka John och rota bland grejorna. Många nyheter som skall testas den kommande säsongen låg snyggt och prydligt uppradade på hyllorna för allmän beskådan. Som den sanna skeptiker jag är så brukar jag sällan hetsa upp mig i onödan över nya produkter. Men jag är ytterst svag för boosters, mäsk och färgämnen. Eventuellt beten, men då ska det vara något i hästväg.

DSC_0032

En nyhet, för mig i varje fall är GOO. Det är en form av booster i flytande form som aktiverar en formidabel färgfyrverkeri under ytan. Svårt att förklara, så bifogar en länk till youtuben. Kolla in! https://www.youtube.com/watch?v=CG3RCcRC_j0

Blir ju knappast coolare!

DSC_0106

Jag köpte dessa två. En stinkare vid namn king crab och en sötare variant, rasberry plum. 159 kr styck om jag inte missminner mig. Lite dyrare än vanliga boosters, men helt klart värda att prova. Dessa fanns i 16 olika ”smaker” ,så man borde kunna känna sig skapligt helgarderad. Gjorda för karpfiske, men jag skall hitta på ett sätt att överföra detta till vanligt sutar, ruda, mört eller vilket mete som helst. Fördelen är ju att man kan välja att ha detta endast på betet, eller i mäsket. Tex swimfeedern.

DSC_0107Sedan så köptes det givetvis lite mäsk när man ändå var i farten. Det klassiska dynamite baits som jag har varit så sjukt nöjd med. Men sedan så fick jag hem en helt ny bekantskap i form av nothern baits. John öppnade några påsar så man fick känna och lukta lite. Visst, luktade och såg ut som mäsk, men jag måste provköra detta innan jag kommer med några större uttalanden. Men så hittade jag denna som fick mitt intresse.

DSC_0108

DSC_0109

Insect. Ett krillbaserat fiskdoftande historia med både räkor och larver och gud vet allt gott nerblandat. Här ser jag potential för ett flertal olika arter. Jag tänker ruda, sutare, mört. Men även arter som öring, färna och rengbåge borde uppskatta denna. Jag har själv krossat räkskal och haft i mina mäskblandningar med riktigt fina resultat. Jag gillar tanken att strömmen tar tag i dessa partiklar och för dom med sig för att locka fisk till mina beten. Just räkskal verkar ha den effekten, att dom svävar iväg med strömmen, luktar starkt och drar till sig fisk.

DSC_1028

För arter som färna, id och öring så behöver bitarna inte vara så finhackade då det är glupska rovfiskar vi snackar om. Men för arter med mindre aptit, tex mört i strömmande vatten så borde dessa mindre larver göra susen. I stilla vatten så borde rudorna och sutarna uppskatta inslaget. Just att själv slippa tillsätta och jaga rätt på dessa insekter och vad det nu är är ju hela poängen.

DSC_0033

Det fanns helt enkelt för mycket prylar att ens skrapa på ytan. 2016 är ju tanken för mig att börja labba mycket mer med lukter och olika mäskblandningar etc etc. Försöka hitta saker som fungerar, men än mer viktigt, saker som inte fungerar. Och det var just kring detta vi hade en liten diskussion om i butiken.

Först och främst lukten. Vad är en bra lukt eller doft? Ofta så väljer ju vi dofter efter vad vi känner i våra näsor. Är jag nöjd med doften så använder jag ofta det. Men saken är ju den att det är fisken som ska vara nöjd med doften. En fullkomligt usel jordgubbsimitation kan ju vara rena guldet för fisken. Men vi dömer ut det eftersom vi inte tycker att det luktar tillräckligt mycket jordgubb. Sedan att vi lyssnar för mycket på våran omgivning och diverse reklam och produktblad. Inte heller dessa fångar några fiskar åt dig. Bara för att det står på ett visst sätt på burken så behöver du inte göra så. Själv tänkte jag att börja labba lite med att mixa olika dofter med varandra och försöka skapa något som eventuellt funkar bättre.

Tex goo kan man ju säkert blanda med både andra boosters och färgämnen. Att använda sig av goos rökridå, men boosta upp deras lukt med någon annan? Alternativt använda sig av goo i swimfeedern men sedan fiska med ett helt annat eller ooboostat bete på kroken.

Skulle jag vara tvungen att välja mellan boostat och ooboostat bete så skulle jag välja det ooboostade tio fall av tio. Men att skickligt använda sig av dofter och färger ger dig garanterat mer fisk. En röd majskorn bland trehundra gula sticker ju ut, eller vice versa. Man kan säkert välja att mäska med färgade, boostade och gooade beten och sedan fiska med ett helt vanligt majskorn i mängden. För då är det ju den som sticker ut.

Enkelt beskrivet så ska ju du mäska för att dra till dig fisken. Tillsätta ett bete som fisken gillar att äta och som gör att dom stannar kvar på platsen. Sedan är din uppgift att hitta ett bete som fisken hittar och äter på kortast möjliga tid. Mäska och fiska med vanligt majs fungerar, men det tar säkert längre tid för fisken att hitta just ditt korn i mängden.

Så det är anledningen till varför jag boostar.

I höstas så var jag med om en skum upplevelse vid ån. Jag fiskade mört och det högg konstant. Jag hade mäskat och dragit till mig ett stim med både mindre och större mört. Jag sprayade på olika boosters, mest i forskningssyfte. Finesse, krill, jordgubb, kokosnöt, allt funkade. Sedan så sprayade jag på något som hette betaine rosehip.

DSC_1000

Och nu så hände något märkligt. Den mindre mörten skydde det som pesten och vägrade att hugga på majsen. Jag hade lite gäddproblem på platsen och undrade om en hade simmat och skrämt mörten? Men sedan efter en stund så böjde sig quivertipen och jag krokade en bättre mört. Bytte till dom vanliga dofterna och genast så var småmörten där igen. Men så fort jag sprayade på betainen så vägrade dom hugga. Den större fisken däremot verkade nappa på det. Inte fanatiskt med jätteutslag på tippen, men fullt tillräckligt att jag skulle fånga dessa. Min teori var att den större mörten inte hann med den mindre när det fiskades med ”goda dofter”. Men när jag bytte till en ”usel” doft så såg dom större och mer försiktiga fiskarna sin chans och högg. Förmodligen i brist på annat?

Så även fast det ibland blir helt fel, så kan det bli väldigt rätt. Just för mig, och just för den platsen och den dagen så var betaine rosehip det absolut sämsta du kunde ha på dina majskorn. Men det gav mig i slutändan ett tiotal riktigt fina mörtar jag aldrig hade fått med ooboostade korn.

Det finns en mängd andra exempel från våra resor då vissa dofter eller fäger helt klart har dominerat. Jag och Saku fiskar oftast brevid varandra, men har våra egna dofter och metoder. Ibland på samma mäskplats, ibland på våra egna. Ett mycket bra sätt att hitta skillnader och eventuellt knäcka koden för vad som gäller just idag.

Vad som kommer till mäsk så är det en annan femma. Jag har på senare tid dragit ner mängden mäsk och mängden bete i mäsket. Att vara rädd för att undermäska härstammar förmodligen från våra tidiga år då vi ytterst sällan ens hade mäsk. Nu långt senare har man lärt sig att tex rudan kan spendera en hel natt vid en endaste mäskboll, så länge den doftar. Speciellt steniga bottnar är intressanta ur mäskningssynpunkt. Vi snackade om att ha mycket små partiklar som mikropellets eller frön i mäsket som hamnar mellan stenarna. Dessa är utom räckhåll för fisken, men fortsätter att dofta och dra till sig fisk. En riktigt bra mäskplats är ju en som drar till sig fisken men är nästan helt tom på mat. Då ökar ju risken att fisken hittar just ditt bete. Skulle fisken börja simma bort från mäskplatsen så är det ofta enkelt att få tillbaks dom. Antingen genom att loosefeeda lite eller att kasta iväg en boll till.

Att ha en lite minimalistisk approach har vi märkt efter en halv livstid är långt bättre än att slå till på stort och vräka i kilovis med mäsk. Men bättre sent än aldrig.

Grejorna finns där. Färgämnen, dofter, mäskblandningar och gud vet allt. Det är en svår konst att bemästra. Men ett grymt effektivt vapen när du får det att stämma. Och speciellt ni som gillar att fiska efter öring, rengbåge och andra laxartade fiskar. Dom är absolut galna i mäsk. Ibland så galna att jag fick dåligt samvete under vissa resor. En droppe blod i älven är verkligen inte en droppe i havet. Det fick öringarna bittert erfara. En rolig bonus var just öringarna som kom i november under swimfeederfisket efter färna. Körde på krillmäsk med räkskal och öringen verkade älska det. Kanske ingen jättenyhet i sig, men jag visste faktiskt inte ens att ån innehöll öring..

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s