Eskilstunaån i fokus.

DSC_0789

Någon sa en gång att man inte blir profet i sin hemstad. Lite så känns det med sina hemmavatten. Fisket verkar alltid bättre någon annanstans. Speciellt om man fiskar i Eskilstunaån. Staden Eskilstuna har utmärkt sig genom att aldrig utmärka sig i några positiva sammanhang. Det är en skapligt stor stad med över 100.000 invånare. Vi är usla på sport och har aldrig vunnit någonting. Vi har inga kändisar men däremot mycket hög arbetslöshet och kriminalitet. Det vi fått fram är bandet kent och Kenneth Andersson varav samtliga inblandade verkat lämna staden när första bästa möjlighet gavs. Fisket följer samma gråa trista spår. Få är dom fiskar som finns i storfisksregistret från Eskilstunaån. Någon slumpfångad asp här och där eller i bästa fall en mört.

När vi en gång i tiden var unga och oförstörda och bestämde oss för att börja meta så hade vi högt uppsatta mål. Ingen metade i ån, och ingen metar där än idag om man räknar bort oss som inte längre är så unga och oförstörda. Vi hade med andra ord trettiotvå kilometer orört metevatten att utforska. På tre man. Lite drygt tio kilometer per gubbe. För er som inte vet så rinner ån mellan hjälmaren och mälaren, så förutsättningarna borde finnas där. Men för att vara så pass bra beläget mellan två av sveriges största sjöar så är artrikedomen extremt fattig. Vi har varken id eller färna som finns i båda sjöarna. Det finns ruda, men max tio stycken på hela sträckan. Vi har aldrig sett en ruda på våra krokar i varje fall. Braxarna är små och sutarna svårfångade. Arter som vimma och faren är bara att glömma, liksom stäm. Asp fick vi aldrig och gösen fanns endast i ett microbestånd. En kilossarv är en drömfisk medans björknan är talrik och storvuxen. Men grymt ointressant. Det man hade att välja på var Ål, Mört, Gädda samt Abborre. Här fanns det vissa förhoppningar.

Detta var förutsättningarna och det vi hade att jobba med.. Inte hagbyån direkt.

DSC_0079

Jag gick en liten runda vid ån igår och knäppte några kort. Det såg lika sorgligt ut som vanligt med hög vattenföring och döda sterila vass här och där. Fredagens saldo av ölburkar och flaskor guppade i vanlig ordning i finska viken. En vik där mina landsmän ofta (alltid) bottenmetar efter rengbåge. Finnarna kallar platsen för homo-hotell då hotellet vid viken hette home-hotell på nittiotalet, vilket skapar en viss förvirring bland folk som inte är insatta i historien. Lite längre upp stod fem-sex kids i tioårsåldern och jerkade efter gädda. En hade en svartzonker hoodie på sig. Tänkte först berätta för honom att jag såg zonker på mässan dagen innan, men ville inte göra honom ledsen. Jag hade inte velat veta om någon just sett ett föredrag med Luis Rasmussen när en annan satt och metade mört på åttiotalet. Det hade varit som en pungspark av avundsjuka. Ryktet hade visst nått grabbarna att någon fångat en gädda på nästan elva kilo från platsen förra helgen. Jag gav dom bättre tips och dom lyssnade med stora ögon. Tipsade om ett ställe där vi dragit ett stort antal gäddor mellan 8-12 kilo bara några minuter bort. Varför fick vi aldrig såna här tips när det begav sig?

DSC_0081

Nästa ställe jag gick till var Örebro ström. Vad platsen egentligen heter har vi ingen aning om, så vi döpte den till örebro ström. Fullkomligt ologiskt, men smart på så sätt att man öppet kunde prata om platsen utan att en jävel fattade vad vi snackade om? Det var här vi lärde oss att meta. Stället har hård ström och grus och stenbotten. Inte det folk kanske förknippar med bra mete efter mört, vad vet jag? Men vi lyckades över alla förväntningar. Känslan när den första emhektosmörten gled i håven vi inte ägde utan handlandades var magisk. Vi var något på spåret med våra UL-spö i brist på quivertipspön och två majskorn på en mustadkrok som kunde köpas i lösvikt hos börjes fiske.

DSC_0080

Ovanför bron som löpte genom strömmen var även det en mycket het plats. Vi märkte att alla fiskar som fanns i ån trotsade mycket hög strömföring och simmade upp för att leka i vassen. Här landades fiskar av så vitt skiljda arter att man knappt trodde att det var möjligt. Bland annat en rengbåge på 5,5, abborre på 1,2, en ål på 1,3, gäddor i åttakilosklassen, sutare i tvåkilosklassen, mörtar runt åtta hekto, gös på 5 kilo, öringar och för att vara eskilstunaån mycket stora sarvar. Enorma fiskar på den tiden och även nutid för att vara Eskilstunaån.. Den stora lyckan var när dom gula husen totalrenoverades i mitten av nittiotalet och vi kunde meta från tomten under kvällstid då ingen bodde i husen under byggtiden.

DSC_0084

Nästa heta ställe var karpdammarna där det rådde fiskeförbud. Men det avskräckte inte oss från att försöka. Mången fin karp fångades under nattliga tjuvfisken. En del andra drog fisket ännu längre och till slut så simmade det ett hundratal karpar i eskilstunaån medans dammarna gapade tomma. En vårdag såg jag ett femtal karpar i lekviken vid örebro ström. Undrar vad dom väger idag då vissa exemplar var i sexkilosklassen redan på nittiotalet?

DSC_0082

Med facit i hand så har nog inte Eskilstunaån så mycket att erbjuda den fiskesugne. Men så är det nog med dom allra flesta vattendragen i Sverige. Det man vet om kända platser är det som gör platsen känt. Inte vet jag någonting om sarvfisket i löddeå eller hur rudabeståndet i fyrisån mår? Man får liksom hålla sig till det som finns att erbjuda. Jag vet att Eskilstunaån har släppt ifrån sig flera fina fiskar. Några gäddor på över 14 kilo, abborrar över två kilo, Sakus mört på över 9 hekto, stora aspar, tvåkilosålar i massor som fortfarande simmar där, sutare över trekilosgränsen har vi fått, björknor i rekordformat som ingen bryr sig om för att nämna några. Men då får man även tänka på att ingen jävel fiskar något annat än predatorer i ån. Den kanske inte är så jävla dålig trots allt? Det Eskilstunaån är mest känt för är en fisk som aldrig fångades. En mal på 3,6 meter och styva 180 kilo, vilket givetvis är endast skitsnack. Men det är vi kända för..

DSC_0841

Att ha en å för sig själv är ju lyx. Men det har även sina baksidor. Kanske kanske så finns det långt större mörtar och sutare än vi någonsin kunnat föreställa oss. Att fånga en kilosmört är ingen utopi på något sätt, det jag menar med stor är något större än så. Det går med hundraprocentig säkerhet både kilosmörtar och enorma sutare i ån. Vi hade våran lilla sutarsatsning i fjol och dom tre första klockade samtliga in över trekilossträcket. Jag tror att det vi tror vi är bäst på är vi egentligen sämst på. Efter femtio år av intensivt gäddfiskande så har vi inte nåt över 15 kilo i ån, så det kanske inte är stället för rekordjakt? Den längsta gädda jag känner till med säkerhet är en enormt lång gädda på 140cm, ja från esilstunaån. Fångades bara något år sedan och vägde inte ens i närheten av 15 kilo. Vilket egentligen är lite tråkigt då åns gäddor är kända att vara formade som stockar med mycket grova kroppar. En tiokilosgädda är ju trots allt inte mycket att skriva hem om. Inte ens i Eskilstunaån. Och det är inte värt att ägna en livstid av jerkande åt. Om man är ute efter reggfiskar dvs. Kul kan man ju ha.

Men samtidigt så gör ju åns dåliga rykte att folk knappast vallfärdar hit. Mängden tiokilosgäddor har stadigt ökat ju fler som fiskar efter dem. Vi har fått fem stycken, men det ligger några timmar bakom dessa fiskar. Dessa timmar på ett bra ställe hade nog resulterat i helt andra nuffror, men det är att förenkla saker och ting. Det är just att det är Eskilstunaån som gör storfisken lite extra unik för oss. Man vill ju bli profet i sin hemmaå. Skulle vi knäcka koden för ett fantastiskt mörtfiske med resultatet att landets specimenkungar vallfärdär hit så skulle vi snart få reda på var åns potential egentligen ligger? Inte var väl härsjön det första man googlade upp innan man började dra upp femkilosbraxnar på löpande band. Visst, andra förutsättningar med försurning och så, men ändå.

DSC_0962

Det är inte speciellt naturskönt här, och antalet lik i ån överstiger antalet rudor år efter år. Däremot så har vi hundra orädda bävrar ifall någon är intresserad av bäversafari som både ån och kroglivet erbjuder nu när vi ätit upp dom vita tigrarna på parken zoos personalfester. Inte vet jag egentligen om min å är bättre eller sämre än genomsnittet? Det har bara alltid känts så jävla uselt. Men när man summerar det man vet så verkar det kanske inte så illa ändå..? Såhär funkar det kanske när man är färgad av topplistor och supervatten som levererar när landets samlade fiskeelit sitter på plats dygnet runt. Och specimenfiske är ju det att man ska fånga något stort efter förutsättningarna, inte efter rekordboken. Kanske så är inte eskilstuna så illa som man tror, det är kanske såhär i dom flesta städer? Grått och dassigt och gräset är alltid grönare i Norrköping typ.. Ger man det lite eftertanke så är jag nog lite stolt över Eskilstunaån efter allt. För att rinna igenom sveriges våldsammaste och arbetslösaste stad så är det nog ändå en ljusprick i mörkret. Men kom inte hit för guds skull!

 


11 reaktioner på ”Eskilstunaån i fokus.

  1. Jävligt rolig läsning då jag själv är från eskilstuna, och jag vet vart sutaren står i eskilstuna ån i stora drivor kan va dom största jag sett(någonsin) forskyrka där muren möter järnstaketet vid phils burger! Krokade en pankaks brax i ryggen också vid in vevning på samma ställe. Och sutar mete blir de nu till sommaren!? fixa lite match ofeeder spön och prova mig på ett seriöst sutar mete, metar redan efter gädda o vill vidga vyerna lite

    Gilla

    1. Hej! Ja, fors kyrka är ett hett område för många arter. Dock ett lite tråkigt ställe att fiska på:-(. Ja, bara att prova. Hör gärna av dig om hur det gått eller om du behöver några tips 🙂

      Gilla

  2. Jadå 🙂 yes i will! redan tittat ut sommarens hot spots för sutare 😛 blir att på kanotklubben, snopptorps parken

    Gilla

  3. Vart där nydligen? satt nån där o meta med ””minicarp”” förra veckan? Bakom den där träbryggan mitt i vattnet längs sten muren har man ju sett väldigt stor sutare första stället man sätter sig på i sommar iaf haha

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s