Vårmete efter mört.

DSC_0016

Marsväder är ingenting att lita på. Stundtals så är det rena spanien för att på några minuter bytas till det närmaste arktiska förhållanden. Påsken har varit varm, men fortfarande så är Hjälmaren som rinner ut till Eskilstunaån istäckt. Så mycket kunde jag konstatera vid mitt besök till sveriges fjärde största sjö igår. Varje år så har jag tänkt att köpa mig en thermometer för att hålla lite koll på vattentemperaturen, men varje år så glömmer jag bort det. Så även i år. Så hur många grader ån håller vet jag inte, men förmodligen inte många alls? Fyrgradigt i dom allra bästa av världar kalkylerade jag fram i huvet.. Går det ens att meta mört nu? Klart det går, men jag räknade kallt med att inte ha något lyxfiske, speciellt när det blåste storm när jag vaknade. Säkert över 15 meter i sekunden..

DSC_0003

Ska man meta så bör man ha någon form av plan. Att helt random bara svinga ut någonting i ån kan resultera i exakt samma sak, men det känns alltid bättre att göra det med lite tanke. Jag hade bestämt mig att feederfiska med majs som bete. Men endast använda mig av smaksatt och mycket finfördelat groundbait. Endast lockande effekt men ingenting alls för mörten att äta var tanken. Bestämde mig att köra 2/3 delar coconut/white chocolate och 1/3 silver x roach. Båda från Dynamite baits.

DSC_0005

Sedan så silade jag mäsket genom en mycket finmaskig sil för att få bort alla partiklar för att få ett så ”rent” och fluffigt mäsk som det någonsin går. Den ska explodera ur feedern, locka, dofta men absolut inte mätta. Som kronan på verket så beslöt jag mig att piffa upp det hela med den ännu oprövade stickmixen bannofee som luktar alldeles underbart gott. Mycket doft ska det vara, och söta dofter.

DSC_0004

Om ni aldrig provat att sila ett mäsk förrut så lär ni bli minst sagt förvånade av hur mycket partiklar dom alltsomoftast innehåller. Partiklarna sparar jag i en burk och mixar in i ett nytt mäsk när den tiden kommer att man inte längre behöver vara rädd för att mätta fiskarna..

DSC_0006

Som ni ser så innehåller en tredjedel silver roach lika mycket grova partiklar som två tredjedelar av kokosnötsmäsket.. Vilket kan vara användbar info om man tar sitt mete på tok för stort allvar..

DSC_0019

Att hitta fisken såhärårs när ån är kall med hög strömföring är inte det enklaste. Att fiska grunt är döfött lisom att fiska i dom hårdast strömmande partierna. Bakvatten som håller kring två-tre meters djup borde vara idealiska då ån i dom här delarna sällan är djupare än fem-sex meter. Feedermete på sex meters djup på avstånd i en kraftigt strömmande å kräver sin man, och jag är inte den mannen.

DSC_0028

Efter en stunds ofrivilligt letande då platsen jag hade valt ut var upptagen av en herre på jakt efter betesmörtar till gäddfiske så hittade jag min spot. Gubben på ”min” plats hade inte fått någonting fastän han verkade ha lite koll på mete och använde mycket finare tackel än den genomsnittlige gäddklåparen på jakt efter sina mörtar. jag satte mig ner, tände en cigg och tacklade upp. Rätt standard med en widegapekrok i storlek 12 med ett majskorn på en rätt lång tafs. Borde funka i dom flesta lägen. 0,20 lina på kroken och 0,23 lina som huvudlina och feedern. Rätt grovt kan anses, men då ska ni veta att eskilstunaån innehåller 50/50 vatten och ikastade föremål. Det blir väldans dyrt med 0,15 lina..

DSC_0027

Efter att alla ritualer var avklarade så valde jag ut en spot jag tänkte nöta på. Strax uppströms så låg det en stor sten i ån som bildade en bakström och nedanför mig så hängde en stor pil över ån. Här var strömmen mycket lugnare och perfekt med en djupare ficka precis vid strandkanten. Jag slängde in skiten och skulle sätta ner spöt i klykan när det darrade till direkt. Mothugg och fast fisk. Detta började bra tänkte jag när jag drillade in årets första mört på 200 gram..

DSC_0013

Jag nötte in kast efter kast på samma fläck och mörtarna svarade fint i solskenet. Inga jättar, men åndå tjocka fina bitar på upp till tre hekto.

DSC_0022

När allt var som bäst så kom molnen och fisket blev direkt trögare. Jag bommade flertalet bra hugg innan jag bytte till en vanlig kamasan B980. Jag fattar inte varför jag ska hålla på att labba med olika kroktyper för mört när jag så väl vet att B980 är den överlägset bästa mörtkroken? Det är sällan jag har problem med krokningar och det är sällan jag ser några större skillnader på olika kroktyper till mitt mete. Men mörtmete är hopplöst utan mina Kamasankrokar av just den modellen. Om det beror på mörten eller mig vet jag inte, men härdanefter ska jag hålla mig till det som fungerar så det inte blir som det var i höstas..

DSC_0012

När det mulnade på så klev den större mörten fram. Huggen kom inte längre nästan direkt utan man fick vänta fem-tio minuter innan spötoppen bugade sig. Inga försiktiga hugg på något sätt, bara längre mellan huggen. Landade några riktigt fina bitar i följd.

DSC_0038

Jag passade på att labba lite med mäsket när jag nu ändå satt där och väntade på huggen. Kramade mäsket till en boll och slängde den vid strandkanten. Studerade lite hur strömmen smulade sönder mäsket. Såg jävligt fint ut konstaterade jag nöjt. Blandningen av choklad, banan och kokos doftade för jävla fint. Om mörten tycker det vet jag inte, men dom högg ju bevisligen. Varför söta goda dofter? Dom är helt enkelt roligare att jobba med. Stinkare är en mardröm att ha med sig och äga. Hur bra dom än fiskar så är dom alltid otrevliga att ha att göra med. Sålänge jag fångar med söta goda dofter så ser jag ingen anledning att byta till stinkare.. Jag avbröts plötsligt ur mina tankar när spötoppen bugar sig kraftigt och jag krokar dagens största mört. En fet och sliten historia som ändå gör mig mer än nöjd. Jag var beredd på det värsta innan jag åkte ut, men det blev jävligt lyckat med facit i hand.

DSC_0044

Jag väger aldrig fisken då det inte är någon drömmört på något sätt, och just idag så känns det inte så viktigt heller. Nästa gång är det på allvar. Detta var endast uppvärmning. Det är när man går från njuta till att fånga det blir viktigt med gram och centimetrar. Imorgon ska jag och Saku köra lite efter färna och då är det på betydligt större allvar!

DSC_0021

När jag summerar fisket här framför datorn så är jag grymt nöjd över att ha fiskat så pass genomtänkt som man ändå gjorde. Det börjar hemma på ritbordet och i köket när man fixar mäsket. Man har en tanke om hur det ska vara, och klickar det så känns det jävligt mycket bättre än att bara ha slumpfångat några pinnar här och där. Det jag är mest nöjd över för dagen är dock mäsket. Doften och konsistensen blev precis det jag var ute efter. En bra dag helt enkelt. En bra metepremiär. Men imorgon gäller det på allvar!

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s