Vårmete efter mört dag 2.

DSC_0136 (2)

Då var man tillbax vid ån igen. Eskilstunaån alltså. Efter färnafiaskot så har jag funderat lite på att försöka mig på en vårsatsning efter mörten. Annars så är mörtfiske lika med senhöst/vinter för min del. Det är då åtminstone jag har haft lättast att komma åt dom stora. Men det succéartade metpasset för några dagar sen satte tankarna i rullning. Att det går att meta mört i mars är väl ingen nyhet, men att det skulle vara sån aktivitet kom som en överraskning. Första passet var lite av lattjolajban-natur, men idag så öppnades det en chans för en lite seriösare satsning i form av en ledig dag från jobbet som kom som en skänk från ovan. En snabb titt på SMHI:s nätsida visade växlande molnighet och halvhård vind. Perfekt, för mörtfiske är inget glassa i solen fiske.

DSC_0111

Jag började bakom stenen där jag slutade senast. Feederfiske med endast groundbait var fortfarande metoden, dock så valde jag den matigare varianten silver-x roach som boostades upp med kokosnötsbooster. För er som inte vet så är kokosnötsbooster för vitfisken det som grillkrydda är för oss. Funkar alltid! Visst, folk tycker säkert både det ena och andra om mitt eviga boostande, lovar, ska sluta med det den dagen jag inte längre fångar fisk med det.

DSC_0099

Det jag hade i huvudet inför dagen var att söka efter fisken lite djupare. Det blir lite knepigare och förmodligen färre hugg, men förhoppningsvis lite större fisk. Någonting säger mig att den stora mörten står fortfarande djupt. Då menar jag inte fyrahektosmörtar utan någonting betydligt större än så. Att pricka en stor mört från ett stim med småfisk är rena lotteriet som man aldrig vinner på. Men samtidigt, att gå över till ett stort bete såhär års lockar inte heller. Så det fick bli på djupet..

DSC_0088

Bakom stenen hittar jag till slut en fläck på runt fyra meter där jag börjar nöta. Kasta mycket i början tänker jag, fyll på med mäsk.. Men innan jag ens hinner tänka klart så bugar sig spötoppen rejält och dagens första sitter där. En fin bit på runt fyra hekto. Jag knäpper lite fajtingbilder innan jag landar fisken och släpper tillbaks den. -Hugger det hör jag helt plötsligt bakom ryggen. Vänder mig om och ser en gubbe med norra europas sämst färgade hår stå där. Brister nästan ut i skratt men sansar mig i sista stund. -Är det laxöring du är ute efter frågar han. Nä, jag metar mört svarar jag. Sedan följer samma vanliga visa om att dom inte ens går att äta. Jag kontrar med att fråga om jag får ta ett kort på mannen. Den frillan förtjänar publicitet tänker jag. För bloggen säger jag. Men han vägrar. Säger att det tar hus i helvete om frun får veta att han är här. Sedan så knallar han iväg med sin plastpåse han håller i handen. Fan, jag borde smygfotat honom tänker jag när han försvinner bakom åkröken. Har aldrig sett varken den färgen eller den frillan förr. Som ett flottigt skatbo i lila med svarta och gråa ränder.

DSC_0083

Krokar snart därefter den första mörten över halvilot. Trodde först att den var större, så håven åkte fram. Väger den inte men är ändå skapligt nöjd. Kastet efter krokar jag ännu en mört som jag vevar in när det plötsligt blir tvärstopp. Bottennapp? Sedan kommer dom klassiska knyckarna. Helvete, inte nu igen. En gädda modell stor har greppat tag om min trehektosmört och vägrar att släppa den. Håller pressen och pumpar in så hårt som jag vågar. Innan jag ser gäddan så släpper den dock mörten och jag kan bevittna en sorglig syn..

DSC_0108

Konstigt nog så hugger den inte något mer, men aktiviteten bland mörtarna sjunker nu dramatiskt. Kastar en stund till och fångar några mindre exemplar innan solen tittar fram och dödar fisket helt. Jag beslutar mig att gå uppströms till höljorna.

DSC_0129 (2)

Detta är ett oprövat kort för mig. Jag har fiskat en del gädda här från båt och vet på ett ungefär hur botten ser ut. Massiva stenblock med upp till åtta meter vatten runt dessa. Just här finns en av åns sällsynta öar som delar vattnet till en mycket kraftig ström. Kastar mig neråt mot en hölja där jag hittar lite lugnare vatten. Runt sex meter djupt här. Värt ett försök tänker jag och slänger ut. Jag kör min metod på majsen. Börjar med vanligt oboostat, sedan rosehip nästa kast och kastet därefter finessespray. Rosehip funkar helt klart bäst av någon anledning just idag. Dumpar till slut finessesprayen helt och hållet. Den går inte alls hem bland mörtarna. I höstas var det oslagbart..

DSC_0103

Landar i snabb takt mörtar från djupet. Runt tre-fyra hekto som på plats ett. Jag nöter på men kommer inte längre än en som nosar på halvkilot. Beslutar mig för att överge strömmen. När jag reser på mig så ser jag en kamera fastmonterad i staketet och gömd bakom en massa ris. Undrar vad fan detta är nu då? Nån jävla ankräknare som kommunen monterat? På kameran så finns det ett rör med en lapp med en adress nedklottrat på. Öpnnar inte röret, men platsen verkar stämma. Lägger på riset igen och går uppåt mot ankdammen..

DSC_0118

Platsen ”ankdammen” är en vik/hölja där det är nästintill lugnvatten. Här matar kärringarna sina ankor året runt vilket är perfekt. Det borde generera en del frimäsk till mörtarna, plus att fiskarna förmodligen är vana med ett jävla oljud då änderna aldrig varken håller käft eller verkar vila.. Ser endast två stycken änder här. Och tur är väl det då dom verkar vara helt inne på att para sig just vid tillfället och varenda plats jag fiskat hittills har haft andbråk hanar emellan som aldrig verkar ta slut.. Väljer ut min spot och börjar mata med feedern. Direkt så hugger det. En fyrahektos som ger en fin fajt.

DSC_0114

Reagerade redan första resan på hur pigga mörtarna verkar. Dom fajtas stenhårt och fler än en gång så har jag trott att jag haft en mycket större mört på kroken än den som till slut ploppar upp.

DSC_0058

Jag bryts i mina tankar då två utländska gentlemän kommer med sina spön och hälsar på. Frågar om jag fått något. Svarar undvikande då jag vet att mört är hårdvaluta i deras stekpannor. Dom visar stolt upp en påse med fem-sex stycken hektosmörtar .Jag frågar vad dom ska göra med fisken. Äta svarar dom och ser på mig som jag vore en idiot? Jag tipsar dom om ett ställe så långt bort härifrån jag bara törs att säga. Mycket brax där säger jag, stora fina, åk dit och fiska. Brax, nej, skitfisk svarar dom. Nåja, det finns väl mört för oss allihop tänker jag. Men för säkerhets skull så metar jag utan majs på kroken medans dom står vid mig. Kunde få katastrofala konsekvensser om dom fick reda på hur många kilo mört jag kastat tillbax i ån idag. När dom gått iväg och hälsat glatt så tänker jag en stund på vilken sjuk människa jag är, men kommer på bättre tankar när jag krokar ännu en halvkilosbit.

DSC_0130 (2)

Sedan så börjar det att regna. Ett gott tecken då mulet väder har hittills varit lika med bra fiske. Den trenden fortsätter och jag får nu mörtar på löpande band.

DSC_0138 (2)

Senast så fiskade jag med en kort tafs till feedern och en lång till kroken. Så ska det vara enligt boken. Men det har aldrig riktigt funkat för mig. Den här dagen var jag tillbaks till ruta ett och körde lika långa tafsar på båda. Majskornen måste flaxa runt, det är då det hugger. Mörten tar beten som kommer med strömmen, det är alerta firrar. Som öringar, fast bättre. Nästa pass ska jag köra med kortare tafs på kroken, sen får boken säga vad fan den vill.

DSC_0105

Inser efter några tappade mörtar att jag inte tagit större krokar än tior med mig. Kunde ge min högra njure för ett paket med åttor. Är arg på mig själv för att jag tror på boken och kör småkrokar. Varför liksom? Kroken tittar knappt fram när jag trätt på den andra majskornet. Den övre på tvären och den undre som man ska. Allt för att den ska flyga upp med strömmen, det är då huggen kommer. Men här spelar det ingen roll. Det är lika lungt i vattnet som i kyrkan en onsdagkväll. Det börjar skymma noterar jag och beslutar mig för att testa ett nytt ställe innan det är för sent. Hård ström och tre-fyra meter djupt. Platsen serfin ut med en stor sten som tittar upp över ytan strax nedströms. Väljer att ligga på utsidan av stenen. Det hugger nästan direkt och en trehektos vevas upp. Nytt kast och nytt hugg. Nu svarar det tyngre. Det visar sig vara en mört på 600gr prick.

DSC_0147 (2)

Får därefter besök av samma tant som förra resan som ställer exakt samma frågor som senast och hela förra hösten. Hon står och ropar på mig bakom staketet men jag hör endast the legion i mina hörlurar. Kvalitétsblackmetal från småland. Till sist ser jag henne. Hon får samma svar som sist och går iväg. Har inte tid med kärringar nu. Det är inte mycket kvar av dagen och har ingen lust att för trettioelfte gången förklara en sån självklar sak som att en man i förtioårsåldern kan intressera sig av att meta mört fastän dom inte går att äta. Enligt henne då. Borde para ihop henne med dom utländska herrarna nästa gång, sen kan dom dividera bäst fan dom vill. Är sugen på att ta min sexhektosmört och stoppa den i truten på kärringen, men det vore ju djurplågeri och synd och skam att offra en så stor mört för det. Skulle duga med en mindre.

Jag får några till i en huggperiod innan det ebbar ut. Nöter en halvtimme till innan jag beslutar mig för att göra ett sista kast. Mäsket är nästan slut. Över ett kilo har jag feedrat i ån.. Det är lika lungt som jag hade anat och tänder en cigg och tar en kopp kaffe som nu är med mig på resan. Skönt med rutiner. Helt plötsligt så darrar toppen till lite lätt innan den åker ner i ett sug. Jag krokar och nu äntligen så sitter det en lite större mört. Den kämpar riktigt hårt innan den går in i håven. Är lite besviken när jag ser mörten då jag trodde att den först var bra mycket större än den visar sig vara. Väger den iallafall. 675 gram. 31 centimeter. Helt ok men absolut inte det jag var ute efter.

Jag gör några sista kast innan jag packar ihop. En helt ok dag med fyra stycken över halvkilot. Minns inte att jag skulle ha haft såna resultat i mars i ån. Fast åandrasidan så har mitt mörtmete till mångt och mycket sträckt sig till att fånga gäddmat. Meddelar Saku mina resultat och vi beslutar oss för att göra ett pass ihop till helgen om det bara är möjligt. Då vill jag att vi ska ta den stora som gäckade mig hela hösten. Och helst den över kilot som med lätthet simmar där någonstans. Det tycker jag väl att vi är värda. Men den får komma med svävande majs på en krok nummer åtta. Det är då den hugger!


2 reaktioner på ”Vårmete efter mört dag 2.

    1. Hej! Idag körde jag runt 40cm både på kroktafs och feedertafs. Funderar på att korta ner kroktafsen med ca 15-20 sm till nästa gång. Svår fråga det där vart dom står? Efter islossningen kan ju strömmen ändra sig och vattennivån stiga. Speciellt om man fiskar i en å eller en älv. Skulle nog prova lugnvatten runt hårda ström på stenbotten. Kring 3-6 meter någonstans. Just stenbotten är ett måste här i eskilstuna, men sånt kan ju variera. Gör som jag, tänk på öring, mörten trivs i likadana miljöer fastän man alltid inte kanske tror det. Bakom stenar i ström osv..

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s