Den stora gäddfighten i norrland del 1.

DSC_2023

Jag bär min väska genom centralstationen i Stockholm. Återigen har jag packat för mycket känner jag. Väskan väger bly. Minst 30 kilo. I andra handen har jag min spöpåse med en niofotare och en elvafotare. En klar nackdel med haspel, man ser ju inte klok ut. Men det gör inte Stockholmarna heller. En på tok för kraftigt sminkad kärring springer i minikjol och högklackat för att hinna med pendeln till något fint område. Paniken lyser i hennes ögon. -Spring på du kärringjävel tänker jag. Det kostar att leka rik. Hade du varit rik så hade du tagit en taxi. Själv är jag fattig, jag åker tåg, och det syns. Jag har inte högklackat, jag har en macabretröja och mössa. Men jag bryr mig inte, min spöpåse avslöjar mig. Kommer jag bara fram till spår 19 så är jag klar. Sedan återstår det endast en sextimmars enkel resa mot gäddlandet.. Ingen stress, inga tunnelbanor. Endast fiske..

DAG 1:

Jag vaknar sent med ett tungt huvud. Det blev visst några öl och lite jaloviina igår. Inte för mycket, men tillräckligt för att det ska kännas. Jag och Jocke satt som vanligt i köket och drack öl, snackade trash-metal och smidde planer. Det är vi bra på. Vi är mindre bra att hålla oss till planerna. Det har vi alltid varit. För att vara en lugn och kontrollerad norrlänning så är han märkligt impulsiv på sjön. Precis som jag. Precis som man ska vara. Fiske är ingen stor vetenskap, inte gäddfiske iallafall. Men man vill ju inte erkänna det. I grund och botten så handlar det endast om antal timmar bakom spöna och ren tur. Det är så ofattbart mycket tur och så ofattbart lite spetskunskap som krävs för detta att man knappt kan begripa. Men ett starkt psyke och ett tålamod av stål hjälper. Dom stora hugger inte på löpande band, men det gör dom små. Och det är där agnarna skiljs från vetet. Det gör ont i mig att erkänna, men det bästa vapnet en gäddfiskare kan ha är aspergers syndrom..

DSC_0259

Jag kollar dumt på en tavla som förmodligen kommit med som en bonus vid husköpet? Jag får inte till vad artisten vill framhäva? Att han har en fungerande klocka? Visdomsord i all ära, men när man påpekar någonting självklart så är åtminstone jag lost? Jag kan inte släppa tavlan, det måste finnas en djupare mening bakom frasen? Eller är det just det som är meningen, att det inte finns någon mening? Antingen så är artisten en komplett idiot, eller så är han ett geni. Jag inser att jag börjat en mental dragkamp mot tavlan. Det blir nästan kusligt. Efter några minuter så ger jag upp. Jag förstår att den stannade kvar i huset. Tavlan besegrade mig, och snodde tre minuter jag aldrig kommer att få tillbaks.

Vi äter frukost och går igenom planen en sista gång. Riktat mot storgädda. Mete, slowtrolling, trolling med magnumbeten, punktmarkeringar på småfiskshyllan under nattetid etc etc. Det låter som en vattentät historia i våra öron. Vi är två gäddfiskare i öringsland som bara gett fan på att det ska gå. Och då måste det gå, kosta vad det kosta vill. Frukosten inmundigas under kontrollerade men snabba former. Det brinner i mig, jag vill bara ut på sjön.

Efter frukosten så lastas båten. Allt finslipat in i sista detalj. Elmotor med fulladdat batteri, bensin, fiskegrejor, öl, kläder och diverse ateraljer. När jag skjuter båten ner i vattnet och hoppar själv i så är jag äntligen här. Fyra hela dagars stenhårt fiske att se fram emot!

DSC_1999

För att ha blivit lovat kanonväder av smhi så är det märkligt molnigt. Men så är det väl i fjällvärlden? -Det kommer inte att renga säger Jocke. Jag tvivlar, men det är ju han som bor här. Han lugnar ned mig genom att plocka fram två stycken av dom fulaste drag jag sett i hela mitt liv. Ragna heter dom. Säkrare storgäddsbeten får man tydligen leta efter enligt gubben som sålde dom till Jocke. I mina ögon så ser dom ut som en felsågning på fyllan, men har han lovat så har han. Den ena är till mig. Får välja mellan en neongrön och en klassisk kexchoklad. Väljer chokladen. Jag knyter på den på tafsen och provar. 96 gram väger min niofotsspö med haspel knappt kännbart. Underbart, slippa dirigentpinnen och den där ambassadeuren. För första gången på länge så är jag fri. Jag drar betet genom vattnet. Den simmar spikrakt. Rycker jag lite så får den spasmer och ser spännande ut. Jag tror att det kan gå att få fisk på den lite senare, men vill börja med någonting som får mig på rätt humör. En fyrledad westinare som gett bra förr. Att ta fem snabba smågäddor gör underverk spånar jag i huvudet. Men till min förvåning så börjar jag med ett par tre rejäla gäddor nästan direkt. Jag drillar och ser glad ut. Jocke säger sig vara nöjd med att gästerna får fisk. Men misstänker att han ljuger. Jag piskar direkt upp en halvhjärtlig stämning och ber honom att dra en större. Det finns inga andra botemedel mot en sådan start från min sida. Han gör till slut en djupdykning i sin draglåda innan han bestämmer sig för ragnadraget. Han vill ha en stor säger han. -Ragna, vad fan e det för skitnamn egentligen? -Nästan ragnar, men ändå inte? Idérna måste ha tagit slut i westinsfabriken? Vi beslutar oss för att kalla den för plankan. Den ser ut som en bit färgad planka. Men jag måste erkänna att den ser het ut. -Det enda jag vill är att få en gädda med denna säger Joce. -Ingenting under fem kilo hugger på en sån här.. Jag håller med honom och byter till plankan jag med.

Efter en stunds trolling så stannar vi för att kasta i den heta viken. Plankan flyger långt och fint konstaterar jag. Jag kastar med fin pondus ett kast över frivattnet när det helt plötsligt hugger stenhårt. Jag får till ett fint mothugg men gäddan krokas inte. -Hur kunde du missa, den har ju sylvassa krokar säger Jocke? -Inte fan vet jag, man kan inte missa ett sånt hugg där linan först slackar för att sedan nästan rycka spöt ur handen? jag vevar upp plankan och känner på krokarna. Krokskydden sitter kvar.. Genomskinliga och osynliga för blotta ögat.. Jag svär på finska, Jocke skrattar…

DSC_2021

När solen gör sin efterlängtade entré så får jag tillslut en lite bättre gädda. Den högg så fort jag bytte bort plankan mot någonting helt annat. Spelar mindre roll, bara dom kommer upp anser vi. Smågäddorna som brukar stå här är som bortblåsta, liksom abborrarna. Vi undrar vad som hänt innan vi beslutar oss för att trolla till en vik långt bort åt helvete. Vi har några heta tips att gå på från öringsfiskarna. Den ena storgäddan efter den andre har fångats där. Fiskekortsförsäljarens armar räckte inte till när han beskrev den som kom undan en majdag 1983. Vi trollar förbi Tombas udde, namngiven efter undertecknad, vilket känns hedrande. Men ingenting händer. Vi trollar förbi viken där fiskevakten fångade en på tretton kilo med sin ryssja för något år sen. Ingenting händer. Den långa sträckan kallad för ”stockarna” där hundratals sjuktimmer står upp som flaggstänger från botten. Där fångar jocke en mindre gädda.. Han fiskar med en lågprofilsrulle och har spöringarna på fel sida av spöt. Säger till honom att det är sorgligt att se en så bra kille bli förstörd av multirullefiske. Han skrattar, utan att förstå att jag menar det på fullaste allvar.

DSC_2027

Vi fortsätter att trolla. Vinden är perfekt, vattentemperaturen likaså, här är det redan höst anser Stefan, grannen. Tävlingpimplare/abborsguru.. Deras favoritställe ”stenen” ger ingenting. Vi dropshottar lite, men inga abborrar vill. Sedan så kör vi grynnan mitt i sjön. Trettio meter runtomkring, två och en halv på toppen. Inte ett liv. Vi trollar sedan oss mot lägderna, som enligt uppgift betyder ängarna på lokalspråk. -Det är gäddland, sa fiskekortsförsäljaren. -Vi viker av där när vi trollar efter öring, annars så har man storgädda på alla tio spöna, och det vill man ju inte. Vi får inte ett hugg. Efter lägderna så var vi så långt borta att jag inte ens såg hemmaviken i horisonten. Jag vet ju att sjön innehåller gädda. Både mycket och stora, men nu är det någonting som inte stämmer? I en sista desperat försök så tar vi sikviken. Viken där ån vi håvade sik förra november rinner ut. Där fick någon 40 kilo gädda på ett par timmar under senaste ”gäddfisketävlingen” som hålls varje år. En bonkartävling. Vad man har för ursäkt för beteendet vet jag inte, men det känns otroligt onödigt när man kan göra det på så många andra sätt. Samtliga sätt bättre dessutom.

Jag noterar att det börjar återigen mulna på. Inte lite heller. En svart vägg trycks sakta men säkert mot oss. Vi provar 40kilosstället och jag fångar en liten gädda på jigg. Sedan så kommer stormen. Från ingenstans så exploderar vinden ut i ett inferno som en förvarning av vad som kommer att komma. Jag ser på Jocke och frågar om vi inte kan ta oss till ön mitt i viken innan regnet? Jocke ser det jag ser även fast smhi ser det på ett annat sätt och vänder kosan mot ön. Då dör elmotorn. Vi har trollat slut på batteriet. Han startar sjuochenhalvhästarn och vi hinner precis i land innan himmelen öppnar sig.. Jag dricker öl och äter banan medans blixtarna slår runtomkring oss och regnet formligen vräker ner..

DSC_2049

Efter en kvart blir jag otålig. Andra sidan av ön är djup, riktigt djup. Där borde man kunna dropshotta efter abborre? Jag tar Joces microspö och börjar kasta från under en tall. Det hugger direkt. Äntligen lite medgång! Jocke får ta ort med min mobil, inte rätt väder för en lyxkamera.

DSC_0264

Vi fiskar på och tar några fina abborrar innan regnet upphör såpass att vi vågar oss på sjön. -Nu brassar vi raka vägen hem säger jocke. En resa på två mil, så känns det iallafall. Jocke startar snurran och kör gasen i botten. Tvåhundra meter senare dör snurran. -Vad är det nu frågar jag? Jocke ser besvärad ut.. -Soppatorsk, får han ur sig till slut. -Vad fan gör vi nu då undrar jag? Efter några samtal så får han till slut tag på sin hjälpsamma granne Matthias som hoppar i bilen och bär en dunk soppa till oss genom skogen till en badstrand vi tagit oss till. Vilken hjälte! Inte nog med det så har han en nyladdad bilbatteri med sig samt en suspekt slang.

Förklaringen till slangen kommer till slut fram. Det är någon mystisk historia som man sätter i båda dunkarna och rycker fram och tillbaks tills det blir en såndär sugeffekt man kan få till när man slangar bensin ur grannens bil. På pappret alltså. Dom rycker och drar i slangen, men effekten uteblir. Det kommer visserligen soppa, men inte i den fart som det är tänkt. -Jävla tur att man är så duktig på att runka klämmer han till slut ur sig lite skämtsamt. Jag funderar vad det är för fel med en helt vanlig tratt och jordens dragningskraft, men det kan jag väl inte säga till en man som räddat hela våran kväll. Dessutom så är ölen slut i båten..DSC_0266

Vi åker raka vägen till båthamnsviken, men där blir suget återigen för stort för Jocka.  -Måste testa plankan, säger han. Jag noterar att min regnjacka inte längre är vattentät. Min moderatboilietröja är dygnsur. Sedan noterar jag att det är en ”Double rainbow” på himmelen. -Jocke vet inte vad jag snackar om, så jag visar honom youtubeklippet. Jag plockar mobilen ur fickan som tråkigt nog fortfarande var vattentät. Den funkar konstigt nog iallafall. Tar ett kort på jocke och rengbågarna, tömmer fickan på vatten, stoppar dit telefonen och fortsätter sedan med trollandet.

DSC_0271

Vi garvar som bäst när det hugger på hans misslyckade slöjdprojekt. -Nu jävlar har jag en på plankan! Sriker Jocke i extas. Men lyckan blir kortvarig. -Posera nu med fångsten under en double rainbow säger jag till honom när jag plockar upp en blöt mobiltelefon ur fickan..

DSC_0272

Jocke muttrar något jag inte kan urskilja när vi puttrar till land. Jag tror att han är sugen på revanch med plankan. Det blev inte precis som vi tänkt oss muttrar vi sedan i stereo när vi går mot huset. Men det blir ju sällan som det är tänkt. Men imorgon är det en ny dag, då jävlar så koncentrerar vi oss på det väsentliga. Våran vik. Den som ligger precis utanför huset och alltid ger fisk, men som vi alltid råkar glömma bort i all uppståndelse.. Men imorgon!

 

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s