Den stora gäddfighten i norrland del 3:

DSC_2163

Att gäddan har en speciell plats i mitt fiskarhjärta råder det inga tvivel om. Men det har gått i vågor. Ibland har det varit maniskt, ibland med årslånga pauser. Men det har alltid funnits där på ett eller annat sätt. På senare år har det mest varit höstfiske i ån medans det förr var vårmete som gällde. När jag var riktigt ung så fiskade jag mest på sommaren. Konstigt nog så gick luften ur fisket när lyckades efter många om och men landa fisken jag alltid drömt om att fånga. Inte tjugokilos, inte ens femton, men väl en stabil fisk. En ”reggare” som man idag kallar dem. Jag hade byggt upp förväntningar och drömt om det sedan jag gjorde mitt första haspelkast. När verkligheten kom ikapp mig så var det inte lika spännande. Det var en köldstel vårgädda som knappt gjorde motstånd. Det hela var över mycket fort. Euforin över en livslång dröm  som äntligen gått i uppfyllelse byttes inom en vecka mot en molande besvikelse. Jag var klar, vart skulle man ta vägen nu? En människa kan endast en gång få sin första storgädda. En upprepning av bedriften skulle inte vara så mycket av en bedrift längre. Att jaga hekton och några ynka kilon att höja pb:n med kändes även det ointressant. Sakta men säkert så hamnade jag i någon form av gäddkris. Köpte mig en dirigentpinne och ambassadeur och började mata med stora beten. Jag njöt inte längre, jag bara ”hängde med” på gäddfisken. Till slut så slutade jag nästan att fiska helt efter gädda. Det var inte så att jag hade tröttnat på gäddan, jag hade tröttnat på mig själv. Några år senare fångade jag ett par ”grova” gäddor under gösfisket med lätta grejor. Jämfört med gösen som är en mycket tråkig och slapp fisk så bjöd dessa gäddor på dramatiska fighter som åter tände en låga. En låga som växte sig ännu starkare när jag med quivertipspöt tog ett antal gäddor under mörtfisken. Fiskar som jag med jerkspöt hade kunnat veva in utan några som helst problem bjöd med lätta grejor och tunna nylonlinor på minnesvärda rusningar och stor dramatik. Inga hemmagjorda tailbeten, inga flätlinor man kan bogsera bilar med, endast ren action. Förra sommaren när jag besökte Jockes sjö för första gången, utrustad med haspelrulle och spinnare gjorde mig övertygad för gott. En sexkilos sommargädda med en wippspinnare smäller högre än en ”reggare” på våren. Om man ser till upplevelse, fight och bekvämlighetsfaktor. Helt plötsligt så fanns lågan där igen. Jag må vara en hopplös bakåtsträvare, men för första gången på mycket mycket länge så är det fantastiskt roligt med gädda igen. Jag är ju ändå haspelkungen. Ett smeknamn Ronnie gav mig eftersom jag så väldigt länge vägrade att gå över till multirulle. Ett smeknamn jag idag bär med viss stolthet..

DAG 3:

Jag vaknar tidigare än vanligt, för det var så det bestämdes. Ett kort pass på morgonen, sedan till civilisationen för att fylla på matförråden och besöka den lokale fiskeredskapskrängaren. Det regnar igen, kraftigt. Men ut ska vi. En snabb blick mot himmelen skvallrar dock om att det inte kommer att bli något långvarigt regnande. Jocke har tagit på sig flytoverallen, själv har jag rengjackan som är selektivt vattentät. Läcker på väl valda ställen. Men det spelar ingen större roll just nu. Det är kanske ett rejält oväder som behövs för att rycka lite liv i firrarna. Dom har varit märkligt loja. Inte ens abborrarna som annars hugger på allt som rör sig har visat några som helst tecken av aktivitet. När vi styr ut kosan mot sjön så börjar det fullkomligt vräka ner vatten. Det är nästan komiskt. Jag plockar fram mobilen och tar ett kort. Om inte annat så blir det bra för bloggen..

DSC_0270

En kort stund senare så är vi framme vid dagens första plats. Åmynningen. Vi åker alltid hit när vi inte vet vad vi ska ta oss till? Det var här jag såg dom stora abborrarna igår. Det här är stället harren och siken håller till. Vi ser dom vaka om kvällarna. Stora stim som stryker omkring och plockar flygfän från ytan. Gäddorna borde finnas här, det känns som en logisk förklaring. Men vi får aldrig några stora gäddor här. Men idag så är mina tankar på abborren. Finns det två stora så finns det säkert mången fler som håller till sig i närheten. Jockes microspö och en dubbelwipp låter för mig som en fin kombination. Jocke ser på mig när jag knuter på spinnaren på tafsen. -Dubbelwipp? -Japp. -Egentligen så borde jag inte fiska med wippen, den är för effektiv. Fiskedoping. Jocke rotar bland sina drag och fastnar för sin bomber. En gång grällt färgad i guld och orange, nu ser den obeskrivligt sliten ut. 90% av all färg är borttuggad av arga gäddor. -En bomber i färgen plast säger jocke utan att tänka hur komiskt det lät. Jag garvar och tänder en cigg. Regnet har upphört, det är rökaväder igen. Han fortsätter. -Om du visste hur många gäddor jag fått på denna så skulle du bli förvånad. Färgen är borta, men dom hugger fortfarande. -Det är inte färgen, det är gången säger jag och berättar historien om min deep diving rapala fat rap i färgen firetiger. Mitt första superbete. Den fångade och fångade, men en dag satte jag tafsen mellan två stenar och tappade den. I en timma (ja, en överdrift, men det är så storyn går) stog jag och ryckte och pillade från båten. Drog från alla håll, men den gick inte att rädda. Nästa dag köpte jag en exakt likadan, men den fångade nästan ingenting, även fast den var på pappret identisk. -Jag känner igen det där säger jocke och plockar fram en exakt kopia av sin plastfärgade bomber. Men denna har det mesta av sin färg kvar. -Jag köpte den som säkerhet ifall jag skulle förlora min. -Skitdålig, fångar inte en bråkdel av den gamla slitna.. När vi inser att vi lika gärna kunde ha tagit den här diskussionen inomhus så börjar vi att fiska. Tre kast senare så får jag ett våldsamt hugg och microspöt böjer sig ända till rullfästet. En mindre gädda rusar och har sig utan att jag kan göra ett piss. Jag skrattar och njuter av livet, jocke tar fram kameran och plåtar. -Det är såhär fiske ska vara säger jag till honom. -Jag fick en sjukilos med det spöt en gång, det var mindre roligt, noterar Jocke lite eftertänmksamt. -Ja det vore väl det, att drömgäddan hugger på dubbelwippen. Efter en lång fight så lyfter jag till slut upp gäddan. Den är till och med mycket mindre än vad jag trott..

DSC_2075

Efter några kast så har jag fått två gäddor till. -Dubbelwipp, du ser, dina plastdrag är chanslösa pikar jag. -Smågäddor fångar man med wipp, får jag till svar. -Fick en på 120cm en gång på wipp svarar jag. -Var den blind mumlar han.. Jag låter honom att suga en stund på det. Jag vet ju att han är chanslös mot en dubbelwipp, vad vi än fiskar efter. -Ska vi tävla om saken säger Jocke till slut. -Tävla? -Ja, tävla. -Jag slår vad om att min bomber fångar fler fiskar än din dubbelwipp. -Har du rökt crack innan vi åkte ut, du förstår väl att det inte går att slå min dubbelwipp. Efter en stunds debatt så utnämner jag mig själv till tävlingsledare. Jocke protesterar högljutt, men eftersom jag är tävlingsledare så avslår jag hans protest. Jag lägger upp reglerna för honom.

Vi kör till klockan sju ikväll, med middags och fiskeaffärsbesökspaus emellan. Varje gädda ger en poäng, alla beten tillåtna. Varje gädda över två kilo ger ett extrapoäng per påbörjad kilo. Dvs en tvåkilos är värd två poäng medans en på fem är värd fem poäng. En krokad eller fångad öring ger två minuspoäng. Enkelt och bra.

Vi skakar hand på det och börjar. Eftersom vi driver runt på runt tre meters djup med växtlighet på botten så fortsätter jag med wippen trots öringsfaran. Några kast senare så smäller det rejält och jag drar upp första snipan. Kastet efter får jag en till. En perfekt tävlingsgädda på 3 hekto. -2-0 säger jag glatt. Men en stund efteråt så fångar han en på den där jävla bombern och reducerar. Taktiskt nog så driver han båten mot allt djupare vatten tills jag måste ta fram gäddspöt. Som tävlingsledare så tycker jag att jag borde kunna få påverka var på sjön vi fiskar, men det tycker inte Jocke. -Det sa du ingenting om. -Ta och rota djupt i draglådan för nu ska vi trolla.. -Typiskt svenskt, alltid fuska. Nämner Niclas Bäckströms dopingskandal inför hockeyfinalen, men i god svensk anda så slätar Jocke över det som ingenting hade hänt. Medans jag febrilt letar efter rätt drag så tar Jocke helt sonika fram ett spö till och kastar ut. -Vad fan, så där kan du väl inte hålla på? Två spön medans jag har ett? -Du kör ju med dubbelwipp säger han och puttrar vidare..

Jag inser att jag inte hade tänkt detta igenom när jag satte reglerna. Jag försöker få till lite fair play känsla i båten med man mot man, spö mot spö, men får till svar att det är ingen som förbjuder mig att lägga ut ett spö till. Jag kollar på mitt andra spö, jockes micro-ul spö. Tre fot lång. -Inte fan kan jag väl trolla med den här makaronen? -Det är dina problem som kommer oförberedd till tävling säger han med ett hånleende..

DSC_2042

En stund senare står det 7-2 till Jocke. Maken till fräckhet har jag aldrig skådat under hela mitt fiskarliv. Utan att ens skämmas så drar han först en trekilos för att sedan en stund senare få ett dubbelhugg på sina spön.. Sedan så dör fisket ut litegrann och vi beslutar oss för att bryta för halvtid. Medans jocke försöker att parkera båten så drar jag snabbt två smågäddor med dubbelwippen och reducerar till 7-4. -Du kan väl för fan inte stå och kasta medans jag försöker att ta oss in på land? -Det är ingen som förbjuder dig att kasta svarar jag..  En stund senare sitter vi i bilen..

DSC_0273

Vi står i butiken och ser på väggen med drag. -Svartzonker? Vad fan e det undrar Jocke? -Det är skit svarar jag, ta en zalt istället om du ska ha tailbete. Han rotar bland zonkerdragen, mc my, mc gyver och vad dom nu heter? Är dom bra undrar han? -Nej, dom är skit, ta en zalt svarar jag. -Har du provat dom? Jag kommer på att jag aldrig ägt någonting med svartzonker. -Njae, inte direkt. -Vem är svartzonker? Jag förklarar att det är han som har kniven mot strupen, kör volvo och har tics som utmynnar sig genom att han helt sonika låter som en ekkorre och gör konstiga grimascher. -Ok? -Jaja, skit i honom, dragen är säkert bra. Jocke plockar en från hyllan medans jag tar en zalt. Den där kommer att ställa till med ett helvete för dig säger jag och minns vad jag hörde en finsk man i en bastu under en gäddexpedition för tiotalet år sedan berättade. Han och sin far hade bastat när han var i tioårsåldern. Helt plötsligt hade farsan sin pekat mot hans penis och sagt. -Den där min son kommer att ställa till ett rent helvete för dig en dag. Han var tyst en stund, tog en djup klunk öl och sa sedan. -Farsan visste nog inte hur rätt han skulle få..

-Nemen se här, en beteshink, en deluxehink. Jocke lägger zonkern i hinken och går sedan till paravanhyllan. Efter en stunds debatt så är vi överrens att det är en vänsterparavan han behöver. -Det här blir guld i tävlingen säger han och går till kassan med hinken. jag följer strax efter med min zaltwobbler..

DSC_2092

Jag sitter där i båten, jag ser på Jocke när han återigen släpper ut paravanen. Deluxehinken hänger snyggt i relingen. Det står 10-4. Denna gång åkte vi snabbt genom vassen när vi skulle ut på sjön. Jag fick aldrig en sportslig chans att reducera med wippen. Jag ser på mitt zaltdrag, den simmar helt åt helvete. Drar till vänster hela tiden. Zonkern går klockrent. Den har redan gett en gädda på tre poäng. -Prova i vassen frågar jag? Jocke kastar ut nästa spö och säger att han i egenskap av kapten vill hålla sig på djupet. Jag inser att vi har enorma problem med tävlingsreglerna som tolkas lite hur som helst. Jocke drar en gädda till, dock endast en poäng denna gång. Har ett hugg på andra spöt medans han drillar. Jag får ingenting. 11-4. Till slut så tycker han väl synd om mig och kör in på grundare vatten. Jag drar fram microspöt och börjar kasta med dubbelwippen. Två kast senare hugger det rejält.

DSC_2105

Gäddan gör som den vill, går fast i bottengräset hela tiden. Jag ber jocke att köra lite mot gäddan så jag kan försöka rycka loss den. -Det är tävling, jag tycker att du ska sköta ditt säger han, men tycker väl synd om mig och startar elmotorn. Så fort jag fått loss gäddan så gör den en ny femtonmetersrusning och går fast igen. Jag pumpar och drar, jocke öppnar en öl och plockar fram kameran.

DSC_2109

Till slut efter väldigt många om och men så har jag den vid båten. Rusningarna blir kortare och kortare. Dubbelwippen glänser i mungipan. -Här på grunt vatten är du chanslös säger jag. Den här gäddan ger många poäng. -Efter att du dragit upp den så ska vi trolla igen säger han med ett leende.. Till slut så greppar jag gäddan och lyfter den i båten för fotografering samt vägning.

DSC_2130

Efter att ha reducerat rejält så känner jag att det är match igen. 11-8. Tre snabba i någon vassvik, eller en lite bättre på trolling. Vi märker inte att vi inte fiskar seriöst längre. Tävlingen har tagit över. Jag sätter mitt hopp på en westins jätte medans Jocke kör största modellen av rapala magnum i färgen ambulans samt en bomber i färgen plast på paravanen. Vi kör mot Tombas udde. Här brukar det kunna stå några större. Jag har dessutom innerplan som jag anser vara bättre. För att vara ännu mer listig så har jag bestämt mig att köra med mycket kort lina för att vara först till gäddan. Vi närmar oss udden, jag greppar spöt lite hårdare. Nu är det dags att sätta dit honom. Så böjer sig spöt rejält i ett brutalt hugg. Paravanen löser ut. Innan jag hinner ens reagera så gör Jocke mothugg på andra spöt. -Vad fan håller han på med, bottennapp?

Men nej, dubbelhugg. -Den känns bättre säger han, kan du ta paravanspöt? Får jag poängen då? -Nej. Jag tar fram wippen och börjar kasta. Paravanspöt hoppar i spöhållaren. Efter en stund slutar rycken och en plastfärgad bomber flyter upp bakkom båten. -Alltid lika jävla tråkigt när det händer säger jag med ett leende. Jocke svarar inte, han drillar koncentrerat.

DSC_2149

Gåborthinken som fortfarande ligger i båten med stenen i, dock utan några drag i åker jojo på durken när han parerar sin skrytgäddas rusningar. Jag ser på klockan, kvart över sex. Tappar han den här gäddan så har jag fortfarande chansen. Jag beslutar mig att ta fram kameran. -Säg till om du vill att jag ska rätta till båten säger jag. Men gäddjäveln vägrar att släppa. När han sedan lyfter ombord besten så fattar jag att det är totalt kört. Jag räcker fram handen och gratulerar honom sportsligt till vinsten. -Du fiskade bra, med båda spöna dessutom..

DSC_2159

Vi tar en öl och beslutar oss för att koncentrera oss på det väsentliga under resten av kvällen. Stora beten vid hyllan. Jag kan ändå inte släppa tävlingen. För luddiga regler, för mycket utrymme för misstolkningar. Imorgon är en ny dag, då gör vi om detta, på rätt sätt. Jag ska tvåla dit honom, det kan han skriva upp. Jag vet inte hur, men det ska gå.

Vi fångar några hyfsade gäddor på kvällen, men ser inga giganter. Sjön levererar inte just nu, eller så gör vi någonting fundamentalt fel?

DSC_2001

Kvällens sista gädda blir min bästa för dagen. Den ratade både zalten, plankan och jätten. Den högg på en rapala husky jag lånade av Jocke i hopp om att få en av dom större borrarna. Ännu en sak att ligga sömnlös över.

Jag ligger i sängen och tänker ut tävlingsregler. Tavlan med visdomsordet stör mig i mitt arbete. Jag känner mig trött och eventuellt lite småfull. Vi satt i köket och drack lyxöl och bytte krokar på bomberdrag. Jag gör en gäddmetetafs.  Efter tävlingen så metade vi efter gädda. Vi fick en på varje mört. På en mört så fick vi två gäddhugg. Det tråkiga är att vi endast fångade två mörtar. Första kasten med wagglern så krokade jag en mycket stor fick. Den sög i sig masken, rusade under båten och sedan så var mörtarna som bortblåsta. jag misstänkte en mycket stor abborre eller harr. Men ser man inte fisken så ser man inte. I brist på mört så slowtrollade vi med en trehektosgädda som bete, men det gav såklart ingenting. Mathias var på sjön han med. Jocke sa att vi ska ta gädda på mört, eller gädda på gädda. Mathias sa att man ska ta mört på gädda om man vill skryta. han hade rätt, det blev inget mer skryt. Hade det varit som normalt så hade vi garanterat fått någon större vid det här laget, men det är som det är. Jag är nöjd på sitt sätt, vi har fått fina fiskar, tappat en riktigt fin. Men monstret gäckar oss. Jag märker att mina ögonlock vill inte vara med längre, jag somnar…

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s