Historien om ett företag som heter ABU: Del 1

dsc_1174-2

Abu, eller rättare sagt AB-Urfabriken som det står för, må endast vara blott ett företag bland miljontals andra. Men snackar vi fiske så är det faktiskt en gigant vi har att göra med. Få om något annat företag har gjort ett sådant avtryck i fiskevärlden som abu har gjort. Många av de saker vi idag tar för givet har det skickliga folket inom abu kommit på. Vi pratar inte bara ambassadeurrullen eller tobydrag. Nej vi pratar om en fiskeproduktsmaskin som revelutionerade en hel marknad. En marknad som abu hade långt över 50% av världens totala försäljning ett tag. Varannat drag, spö, rulle, röklåda eller vad det nu var hade en abustämpel. Ja eller record som abu valt att kalla sina produkter under de första tio-femton åren. Abu var, och fortfarande i något mån är någonting helt unikt inom fiske. Idag klingar kanske inte namnet abu på samma sätt som det gjorde ända fram till nittiotalet. Idag är de en i mängden av en marknad de nästan själva har byggt upp från grunden. Det har varit en lång och krokig väg att vandra. En väg som kantats av succér och ekonomiska svårigheter. Det finns så mycket att säga om abu, men jag har valt att koncentrera mig på beten och saker kring dragen. Det finns en sanning och en historia jag vill att flera ska känna till.

Vem är jag att snacka om abu då? Blir detta ännu ett semispecimen följetong som går starkt ut men brister likt en ballong på sin egen orimlighet och löst sammansatta sanningar? Nej faktiskt inte. Inte denna gång. Skulle nog kalla mig högst kvalificerad att snacka om abus beten. Jag har ämnat åratal och åter åratal att riktigt forska kring ämnet. Har ägt förmodligen ett av världens största abudragssamlingar. Skrivit flertalet artiklar om ämnet. Forskat riktigt riktigt djupt i abus pappkartonger som dragen levererades i fram till sextiotalet. Hittat information som dittils varit totalt okänt då folket från tiden det begav sig sedan länge gått bort. Jag har mailat med folk runt hela världen kring abudrag, agerat expert både kring förfalskningar och dittils okända drag som behövts åldersbestämmas. Jag har bilddokumenterat min samling och hjälpt till olika samlarsidor med tidslinjer kring färger, modeller, kroktyper och fjäderringstyper. Har ägt förmodligen en bra bit över tiotusen abudrag i mitt liv. Och då räknar jag bara drag fram till 1982. Jag har även sålt min samling, tråkigt nog, och köpt en lägenhet för pengarna jag fått in. Med försäljningen så har jag även dokumenterat en prisbild på samtliga modeller och de allra flesta färgkombinationer ni kan tänka er. Jag har donerat prototyper av abudrag till samlingar. prototyper av drag som toby och hi-lo innan dessa börjades säljas. Har även ägt ett stort antal abuprototyper direkt från fabriken som varit märkta abu, men av någon anledning aldrig satts i produktion? Jag har försökt att kartlägga exportdragen och hur dessa såldes runtomkring i världen. Ibland när man ville sälja av det som blivit osålt i sverige, ibland unika drag enbart för exportmarknaden. Ja, listan kan göras jävligt lång. Jag har ägnat sjukt mycket tid och pengar på detta. Och nu snackar vi endast drag. Har inte ens nämnt rullar, listor, reklam, napp och nytt, prylar, pirkar, reklamsaker och annat jag forskat kring. men det är drag jag kan bäst. Som mina egna två skulle jag vilja påstå.

124

Men det är inte för att skryta jag skriver detta. Jag ville att ni skulle förstå att det verkligen inte är taget ur luften denna gång. Detta har varit en sån passion för mig en gång i livet. Och är det fortfarande, fastän jag inte längre äger en samling. Jag valde att sälja den så andra som hade tiden och orken kunde ta vid där jag slutade. Drag är relativt billiga jämfört med rullarna. Men ett fint ex av ett udda drag kan ändå kosta närmare 20.000kr. Så det är inte kattskit vi har att göra med.

Men det som alltid oroat mig är den totala okunskapen folk besitter av ett sådant unikum inom vår branch som abu ändå är. Så många av oss som äger en ambassadeurrulle ställer aldrig sig själv frågan hur en sådan rulle tillverkad i svängsta kommit till? Ingen verkar vara intresserad av historien bakom dragen. Ytterst få känner till hur långt före sin tid abu var för femtio år sedan. Saker som idag lanseras som revolutionerande har abu sålt redan på femtiotalet. De var så långt före sin tid att det kom att bli en nackdel för abu själva ibland. Få tänker på vad napp och nytt betytt för fiskebranchen som den är idag med dess reklam. Abu började med napp och nytt 1948. Men det var långt efter första recordbladet. Den kom 1941… Napp och nytt var inte bara en katalog. Det var en fisketidning, en tävling, en orgie i bilder samt tips, och hade huggtabellen. Bland mycket annat.

Ska man fiska så ska man banne mig känna till åtminstone lite av historien. Det är vi alla skyldiga abu. Ska man representera abu så är det ett krav från min sida att känna till en stor del av historien. Det är inte bara en tröjaeller slips man drar på sig, det är ett kulturarv. Ett arv som sysselsatt, angagerat och gett glädje åt GENERATIONER av fiskare. Det är ingen dagsslända vi snackar om här. Det räcker liksom inte att man har en hi-lo i draglådan. Inte för mig i varje fall. Man måste veta vart man kommer ifrån och var sina rötter är förankrade. Abudragen är ju för fan avbildade på svenska frimärken. Precis som Zlatan och kungen. Det är egentligen rätt ironiskt att postverket förstått kulturvärdet av abu innan majoriteten av fiskarna.

165

Historien om abu är som sagt lång och krokig och börjar långt innan de tillverkade första fiskeprylen. Jag ska inte bli alldeles jättejobbig här utan försöka koncentrera mig på det som är väsentligt. Men år 1921 anses som startskottet när Carl Borgström (lägg namnet Borgström på minnet) köpte halda fickurfabrik och hade storslagna planer på att börja tillverka taxametrar och teleur. Vilket han också gjorde vid sidan av urmakerierna och skrivmaskinerna som halda pysslat med.

(Kan passa på att säga här att samtliga bilder i denna och alla kommande artiklar om abu kommer från min samling)

Carl dog år 1934 och hans son Göte tog nu över fabriken och drev den mer eller mindre framgångsrikt till krigsåret 1939 då man hamnade i ett vägskäl. Taxametrarna hade inte slagit igenom som väntat och försäljningen under krigsåren var dålig. Han hade  nu egentligen endast två alternativ. Antingen satsa på uren eller göra något annat? Fisket låg Göte varmt om hjärtat och han såg ett potential i sin fabrik att slå in sig på fiskemarknaden. Och då var det fiskerullar som gällde. Kompetensen för finmekanik fanns ju som bekant i fabriken liksom anställda. Sagt och gjort, och vi vet ju alla hur det gick. Man tog fram 25 ex av varje modell man hade gjort prototyper av, Recordrullen såg här dagens ljus. En lustig detalj är att man år 1939 reste runt med några av prototyperna av rullmodellerna 1500, 1600, 1700 och 1800 och landade hos en man vid namn Paul berghaus. Han gillade vad han såg, men han gillade inte namnet AB-urfabriken. Han ville att rullarna skulle tillverkas med namnet Pebeco och lovade att beställa 3000 rullar med en option på ytterligare 2000ex. Göte kunde bara acceptera för han behövde dealen.

Nästa kund var försäljningschefen för Wilhelm Denninghoff. Han plaskade med stora plånboken och la en order på 40.000 rullar under en treårsperiod. Men även här möttes Göte av ett krav. Denninghoff skulle ha försäljningsrätt till rullarna. Dessa rullar märktes med W.D. liksom ett fåtal drag från samma period. Abu fick lov att ha en liten egen försäljning vid sidan av. Och dessa rullar är mycket eftertraktade i samlarkretsar idag. Vissa riktigt udda modeller i toppskick kan ropas hem för en summa som motsvarar en årsinkomst för en abuanställd på svängsta år 2017.

Detta i mycket grova drag för att inte tråka ut er. Vill ni ha en djuplodande diskussion om detta med mig så får ni höra av er..

Men det var inte förrän man började tillverka drag några år efter första rullarna som mitt intresse för abu växer till maniska höjder.

Nedan, senare modell av recordrullen. En massproducerad 1800 som trots fint skick och fin kartong endast är värd ca 400kr idag.143

Namnet ABU som idag förknippas med i stort sett allt de säljer var inget namn Göte hade tänkt att satsa på i sina fiskeprylar. Rullarna samt dragen såldes och stämplades RECORD. De första dragmodellerna som Abu tillverkade hette dock abu-spinnaren samt abu-draget. Och namnet abu uttalades a.b.u med paus för varje bokstav och inte abu som ett ord. De första dragen man sålde var inköpta drag som pike, ideal-x samt snäckdraget. Dessa kom aldrig i abuförpackningar så vitt man känner till utan såldes under licens.

Året därpå såg ovan nämnda abuspinnaren och abudraget dagens ljus. Här nedan i senare modeller. Abudraget i 7gr varianten kallad lill-abu. Ca 1955. Samt abuspinnaren i en låda från 1946, dock innehållande ett femtiotalsspinnare. Den röda plastkulan högst upp vid öglan ersatte mässingskulan på femtiotalet och är en tydlig indikation för ett senare ex.

Måssingskulorna ses här nedan på ett tidigt ”variant”. En spinnare man kunde byta sked på. Därav fjädringen på skaftet som höll skeden på plats. Nedan även ett abu-drag från tidig femtiotal med andra generations-fjäll på kroppen och ordet ”sweden” som stämplades in när draget börjades sälja på export. Just ordet sweden var någonting positivt och stod för kvalité tidig femtiotal.

Det allra första abudraget hade endast ordet abu stämplat. Den hade även en extra trekrok vid lekandet som de allra flesta tidiga dragen. Baksidan var en stilren historia med endast ett rött sträck ditmålat.

De första dragen kom stiligt förpackade i pappkartonger. Den första varianten av asken endast i en storlek. Den näst största av de fyra storlekarna som kom att finnas av pappkartongen. De allra första hade svart text på kortsidan och ofta markerade med pris som försäljaren kluddrat dit. Andra generationen askar hade blå text för de som är intresserade.

079

Ett bra sätt att datera de tidiga askarna är att försiktigt vika isär innerlådan. Där hittar vi årtalet. Man kan säga att år 1947 och nedåt är de år man är ute efter bland de fösta dragen. Vissa svåra pappkartonger utan drag har jag både köpt och sålt för fyrsiffriga belopp..083

Kortsidor av olika draglådor..158

Bilden av fiskaren på pappasken är ritad av en abu-anställd med konstnärlig ådra. Och detta kom att bli lite av ett följetång för oss samlare. Man visste i grova drag att det fanns olika variationer på dessa askar, men ingen hade forskat speciellt djupt i ämnet till min stora förvåning? Ska man vara en seriös samlare så vill man väl för fan veta resonerade jag. Två år och några hundra askar senare skrev jag en artikel kring ämnet där jag listade samtliga i kronologiskt ordning som det sig bör. Arbetet försvårades då detssa askar trycktes av två olika tryckerier. Skarstedts i göteborg samt essselte. Esselte som förövrigt är en sammanslagnig av 13 olika tryckerier. Ordet esselte är förresten en förlängning av förkortningen S.L.T som står för sveriges litografiska tryckerier dit även skarstedts till slut i någon form hamnade. Skarstedts gjorde öven papplådor till hasselbladskameror.

Att förklara alla dessa olika modeller pappkartonger för abudrag skulle ta hela natten. Vi befinner oss på på atomnivå. Men här nedan fyra olika exemplar. Omritade i fyra olika omgångar för fri hand av den stackars anställde. Notera, fyra olika modeller, samt fyra olika storlekar. Det finns hundratals olika variationer på dessa. Jag skrev ner samtliga. Och då ska det nämnas att den vanliga samlaren knappt insett att det finns fler än två olika. Man bytte bläck genom åren för att ta ett exempel. Olika nyanser av blå bläck ger viktig information för den som tar sitt fiske på tok för stort allvar. typsnittet ändrades även den ett flertal gånger. Men den största variationen är om det är en sk elvafönsters eller åttafönstersask. Abu byggde nämligen ut fabriken och man ville givetvis att fabriken skulle se större ut även på asken. Räkna fönstren på översta raden på bilden här nedan så förstår ni. Man kan lätt säga att jag snöade in mig på detta. och vi har än så länge skrapat lite på ytan..

egerger

Det skulle komma att bli ett femtiotal, och då började det hända saker. Mer om det nästa gång


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s