Expedition Färna:

20170429_182456

:GRUNDKURS I FÄRNAPSYKOLOGI:

Det är som det är, man är en obotlig optimist när det kommer till resan, innan man gjort resan. Och en obotlig pessimist till resan när den är avklarad. Jag ska förklara.

Detta med mete är jävligt svårt. Det räcker inte bara att fånga det man ska fånga. Man lägger höga krav på hur man metar, om känslan finns där, eller om den saknas. Just känslan är viktig, de som metat ett tag vet vad jag pratar om. Man kommer till vattnet, känner efter med kroppen. Finns vibbarna där, eller finns dom inte? Detta kan inte förklaras, det går bara att känna igen. Det är steg ett. Steg två är de första kasten. Här har man föväntning kontra utfall. Förväntningarna är alltid höga, men nedskruvade. Alltså förväntar man sig hög avkastning i form av ett sug i spötoppen, men räknar med att den uteblir. Dessa två faktorer kan samexistera en kort stund likt Schrödingers katt, men förr eller senare så måste lådan öppnas och utfallet räknas i form av resultat.

Detta är glasklart för alla som metar. Det är inga nyheter jag kommer med.

Genom att lägga till vissa andra faktorer såsom beten, platser som luktar fisk och väder så tillför man ytterligare positiva faktorer. Ja, förutsatt att du inte glidit ner till ån med gamla beten, i skitväder och valt ut den sämsta platsen. Men vem fan gör det? Nu sitter du där med skyhöga förväntningar. Detta i sitt fall gör att man trissar upp förväntningarna om utfallet. Detta inträffar oftare på nya platser och i nya vatten. Människan funkar så att man relaterar till positiva minnen. Ett nedfallet träd kan få din hjärna att tänka på den där storfärnan i en helt annan å som högg under ett nedfallet träd. Inte så ofta tänker man på gången man skrämde bort färnan genom att kasta rakt in i trädet med jättetrassel som resultat. Inte ännu…

När alla dessa faktorer och parametrar pekar spikrakt uppåt, men ingenting händer, det är då raset kommer. Och den slår till hårt och skoningslöst. Och den påverkar en metare mer än någonting annat. Det finns ingenting värre än tystheten. Inga vak, inga bubblor, inga napp. Egentligen så är ingenting fel, men det står inte rätt till heller. Man är bra maktlös. Till slut så blir tystheten så genomträngande högt att man får ångest. Man faller in i missmod och desperata Quickfix-åtgärder. Dessa åtgärder fungerar aldrig. Sedan kommer misströstandet. varför gör jag inte som jag skulle göra. Varför ändrade jag på det som jag vet fungerar. Varför började jag labba med saker och ting? Till slut så kommer ångesten. Byter jag plats så går jag mot mina principer, byter jag inte plats så kommer jag att ångra det när jag är hemma. Den sista fasen är total apati och uppgivenhet. En plats jag ofta besökt. Inte ens en halvskaplig färna kan få mig upp ur detta. Man har bestämt sig att allt är skit och man förtjänar inga napp längre..

20170429_182451

-Vilken å! Vi stod där och blickade ut mot vattnet. Jag och Saku. Vi hade varit här en gång tidigare. Då var det inte mycket av ån kvar. Vattnet var lågt, stilla och varmt. Men nu såg det betydligt bättre ut. Vi hade fått rapporter som tydde på mycket gynnsamma förhållanden och gott om fångade storfärnor veckan innan. Vår ”inside man” kan ån som sina egna fem, och hade rustat oss med några tips. men mer än så ville vi inte veta. Vi skulle forska oss fram själva. Dock så hade vi alltid livlinan ”ring en vän” kvar som sista åtgärd ifall krisen skulle bli total.

Bottenmete med räka eller bröd var metoden vi valt. Feedermete med lyxmäsk dit jag hade hackat ner räkskal och mixat med räkspad. Nu var det bara en fråga kvar. Uppströms eller nedströms?

Båda alternativen kändes lockande. Ja, hela ån kändes lockande där den rann smal och mörk genom ett landskap av nedfallna trän, åkrar och skog. -Jag känner på mig att det blir lyxresa a detta. Sa jag till Saku i ett plötsligt infall av optimism. Saku svarade neutralt jakande, men jag kände ändå att pendeln föll mot det positiva även där. Det enda vi led av var cigarettbrist. Jag har slutat med rökat och Saku hade som en fin gest avstått från att handla sina fiskecigg i en akt av medmänsklighet gentemot mig. Nog fan ska man klara sig med endast snus och kaffe? Vi tog var sin kopp, tacklade spöna och beslutade oss för att knalla uppströms.

Den första platsen såg het ut. Rentav mycket het. Åkanterna brantade ner såpass hett att jag inledde hela resan med en kullerbytta. Efter att ha konstaterat att man inte kunde få stolen att samarbeta på de branta sidorna så beslutade jag mig att sätta mig på håvskaftet. Strax nedströms hade jag ett träd som hängde över ån, under den måste det ju stå ett mindre gäng med hungriga färnor tänkte jag och kastade ut. Saku valde ett nedfallet träd på andra sidan. En kort stund efter kasten kom en kungsfiskare flygandes likt ett jaktplan. Maffigt värre. Vid eskilstunaån har vi inavlade ankor och i bästa fall några måsar. Sånt här lyx är man knappast van vid.

Men ingenting hände, förutom att jag satt sönder mitt håvskaft som såg ut som en banan. -Det som böjer sig kan man böja tillbaks, sa Saku. Jag undrade om han ätit lyckopiller innan resan? Vi traskade vidare uppströms, märkte efter en stund att vi valt fel sida av ån. Men det var bara att gilla läget. Det såg ännu hetare ut här. massor av nedfallna trän, lugnflytande och allmämt vackert. Vi slog oss ner på en ny plats. Jag berömde mitt mäsk ännu en gång för att vara på den säkra sidan och kastade ut. Saku gjorde likadant. Det gick en halvtimma, ingenting hände.. Då plingade det till i mobilen. Det var ”inside-man” som undrade hur det gick? Dåligt, vi sitter här uppströms och ugglar svarade jag honom. Fick till svar att han aldrig metat där, men att det skall tydligen gå större fiskar på vår sträcka.

I ett fall av misströstan så bestämde jag mig att kasta uppströms bakom ett nedfallet träd. och mycket riktigt, efter en stund så böjdes spötoppen och jag krokade. En färna kring kilot håvades med min böjda håv strax därpå och jag kände mig lugnare..

DSC_0722

Med min nyfunne optimism så bestämde jag mig för att gå en sväng uppströms för att spana av ån. Fan, det såg bra ut precis överallt. Men det var svårt att ta sig fram på vår sida. Väl tebax vid Saku så berättade jag om mina observationer och vi beslöt oss för att ta den andra sidan nästa gång. Vi skulle nu förflytta oss nedströms för att se hur det såg ut där..

20170429_182459

Det såg nästan likadant ut konstaterade vi snabbt. Perfekta förhållanden med massor av heta ställen. Man blev nästan lite sned över att vissa har såna här vatten medans en annan får hålla sig med Eskilstunaån.

Vi körde en stund på olika platser utan framgång, innan vi beslutade oss att köra en större hölja tills det blev mörkt. Vi visste att vi inte skulle få en massa färnor med våra snabba förflyttningar, men vi ville bara checka in läget. Ibland så får man offra en liten läropeng för framtida succér.

Höljan hade vi metat av redan resan innan. Så vi visste hur landet låg, och kunde djupen. Det var bara att sätta sig och vänta.

Jag slängde fyra-fem kast på min fläck för att fylla på med lite mäsk. Ca tre meter djupt i strömskanten och allt verkade perfekt. Saku låg ett tiotal meter till höger om mig. Vi åt choklad. Tupla, finsk deluxechoklad som man inte kan få nog av. Det var kallt, det blåste och vi hade inga cigg. -Nästa gång ska jag ha en limpa med mig, muttrade Saku. Jag instämde. Det var fan det dummaste jag gjort ,att sluta röka.

Vi snackade om hobbyt fiske. Undrade varför man blir trött av att sitta ute? Vi kom inte på något bra svar? Jag fortsatte att reflektera.

REFLEKTIONEN:

De som tror att detta med fiske är nyttigt vet ju ingenting. Av alla hobbies jag känner till så måste fiske vara det mest ohälsosamma som finns. Man metar karp en helg, vad gör man? Jo, man ligger i ett tält hela dan och bara pressar i sig chips, godis, öl, dricka, korv och snus. Man är inaktivare än en ruda på vintern, man röker konstant, de enda fysiska aktiviteterna man har är landning av fisk och när man ska laga mat. Man äter lätt 10.000 kalorier på en dag, och man gör av sig med inga alls. Skulle man dessutom meta efter rengbåge så har man även sjuka mängder alkohol med sig. Som sitt försvar så har man att man är ”ute i det fria”. Låter jävligt hälsosamt, men det är allt annat. Visst, man kan åka ut med endast en påse pinjenötter och två bananer, men då måste man ju vara masokist eller hälsofreak. Av alla hobbies i hela världen så måste karpmete vara den farligaste. Hjärtattacker, fetma, kärlkramp och lungcancer måste vara bra mycket vanligare inom karpfiskeriet än tex volleybollspelare eller svampplockare. När jag kommer hem från en helg så är jag hostig, förstoppad och trött. Jag ljuger för min familj att jag varit ”ute i det fria” och får det att låta som en överlevnadsövning. Men det är allt annat. Det är svinerier rakt av. Så mycket mat och dryck, och så lite rörelse. Skulle min tjej veta så skulle jag aldrig få åka ut igen..

Med denna vetskap i ryggen så fortsatte vi att meta. Helt plötsligt så får vi dubbelhugg. Båda missar. -Hur fan e det möjligt, frågar jag? -Jag vet inte, svarar saku. Vi kastar ut lite flytbröd och får till vår förvåning några färnor att börja plocka. Innan vi hinner tackla om så böjer sig Sakus spö i ett vansinneshugg och han drillar in en kilosfärna utan bröstfena..

DSC_0741

Det är mörkt, det är kallt. Vi känner oss mer än nöjda med ån. Mindre nöjda med oss själva. Men som sagt, det är en läropeng det här. Nästa gång kommer vi att meta mycket bättre. Babysteps…

Vi beslutar oss för att bryta fisket. Allt stillasittande och all snack av osunt leverne har gjort oss hungriga. Vi åker till McDonalds.

-Ahh, nu känns det bättre säger jag när kött för 102kr landar framför snoken. Det här är specimen konstaterar vi. Burgare och strips. Pinjenötter kan nån annan jävel få äta.

 


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s