Mete i stadsmiljö:

Det finns för och nackdelar med allt. Egentligen så finns det fler fördelar med cityfiske rent praktiskt. Närhet till butiker, bra vägar, ofta bra avstånd och finfina platser som parkförvaltningen helt gratis gjort för dig med våra skattpengar. Men får vi välja så sitter vi helst ensamma, vid en sjö, så långt bort från andra människor vi bara kan. Det handlar om ro, naturupplevelser och känslan av att vara på resande fot. Men det handlar lika mycket om skam. Att vi metare skäms över vår hobby är en illa dold hemlighet. Det förnekas och slingras undan när det kommer på tal. Speciellt med det motsatta könet.. Kanske så är det lite åldersrelaterat. Det blir lite enklare med åren, förutsatt att man redan har en tjej. Att fota braxar och stolt posera med mörtar utanför ica-maxi är få av oss kapabla till.

Så vi väljer helst tidiga morgonar eller sena kvällar för mete i citymiljö.

Men citymiljö håller oftast de bästa platserna i ån. Jag var personligen inte med när Eskilstuna anlades, men jag kan tänka mig att de inte valde det sämsta stället utefter ån som mittpunkt. Städer innehåller ofta forsar, parker, turbiner, broar, dammar och slussar som alltid är heta ställen att meta på. Man hittar sällan dessa saker mitt ute i ingenstans.

DSC_0001

Utlopp och inlopp till kylvattenskanaler är minst sagt heta ställen. Vi hade ett sånt vi metade i för länge sen. Vi fick ål, sutare, sarvar och magsjuka där. En gång hade vi glömt drickat och drack av vattnet ur kanalen. Ronnie spydde blod, jag sket nästan på mig. Men det var det värt!

Pråmen var ett ställe i centrala eskilstuna. Det var en resturang som var byggd på ån, mitt inne i stadsparken. Där började vi meta om vårarna. Först efter rengbågarna som samlades där av någon anledning, och senare efter sutare, brax och björkna. Vår ställe var strategiskt belägen precis brevid ica-safiren. Så det grisades rätt friskt med bullar, mat, cigg och chips. En vaktade spöna, den andra gled in och handlade en vansinnesdos med onyttigheter. Varje dag i en månad.

När åren gick så fixade Ronnie båt och trailer. I brist på ramper så trailades den ner på badplatser och på stranden till ett av stadens utegym. man tager vad man haver, tjuvkör lite och sedan så hade man gäddfiske deluxe. En klar fördel med båtfisket var att man kunde köra en McBoat. Dvs ställa båten under motorvägsbron, vada fram genom vassen och klampa in på Mcdonalds för lite varm mat. Mycket snart så blev detta dagens höjdpunkt.

20170624_212332

För ca 10 år sedan så kom sedan guds gåva till metarna. Onlinepizza! Redan på 90-talet så körde vi rätt friskt med kebabtallrikar vid vårmetet efter gädda. Platsen för metet låg relativt nära en grill som vi använde oss av. Men nu kunde vi få maten levererad vart vi ville!

Det började en sommar när jag beställde en pizza till en buske bakom bilbesiktningen. Gubbstrutten i andra änden lät skeptisk, men efter tydliga instruktioner så gick han med på mina krav. Vi fick våra pizzor till busken, och det skulle bli många fler med åren.

Senast för nån vecka sen. Både jag och saku led av baksmälla från midsommaraftonen och satt och nattmetade i citymiljö. Vi började snacka om pizza och gamla goda tider, och till slut så blev frestelsen för stor. Jag ringde två kebabpizzor med extra bearnaisesås till en buske. -Buske, jag behöver adress, sa gubben i luren. -Jag vet inte vilken adress busken har sa jag. Det är en buske vid den och den bron, måste du ha en adress? Han gav med sig och lovade att ringa när han var framme vid busken. 45min senare åt vi pizza.

Nu skall det sägas att eskilstuna har sveriges bästa pizzor, tro mig, jag kan pizza! Så vi orkade bara hälften. Pizzorna lades ner på backen för en liten nattpressning. Väl på natten så blev vi redo för rond två. Jag öppnade kartongen och fann att myrorna hade hittat våra pizzor. Det kryllade av små svarta kryp där. Vi åt dem iallafall. -Extra proteiner, sa Saku..

Jag har nämnt det förrut, men det tål ju att nämnas igen. I tidernas begynnelse så kunde man byta braxar och gäddor mot pizzor i eskilstuna. Jag sålde en trekilosgädda för en hundring minns jag. Då var man 13 bast och hur nöjd som helst. Rengbågar ville dom inte ha. Röd tonfisk gick inte att sälja tydligen..

20170620_170726

Att meta upp sina skills i en av kommunens karpdammar var ingenting som vi kände på något vis var fel. Vi var unga, och rent krasst så stod det ju ingen skylt där som förbjöd mete. Och skulle inte vi meta där så skulle någon annan göra det i vilket fall som helst. Ett minne för livet!

Att man hade en avbitartång som standardutrustning för att kunna klippa in sig in till de heta platserna var på något sätt beskrivande för ungdomen. Då accepterade man förbjuden, men sket i dom. Idag är det precis tvärtom. Så det kan bli..

Det är inte många av dessa grejor man skulle göra idag. Förutom pizzan då. Att man går vidare i livet och bygger sig en massa spärrar som förhindrar en är ju endast sorgligt. Det är lite halvhippt att jerka i staden, men att sitta där med hela metekittet känns sådär. Man drar åt sig alkisar och psykopater som en magnet, och man får gång efter annan förklara varför man metar efter mört. Kanske när man är tillräckligt gammal så är cirkeln sluten igen. Jag längtar tills jag är 70bast och kan tjuvfiska bäst jag vill och bara skylla på sinnesförvirring.

Dessa små gäng som nattmetade i ån har försvunnit helt. Fiske som hobby blir bara mindre och mindre, oavsett vad folk säger. Förr fiskade varenda kotte, men spenderade inte så mycket pengar. Idag är det tvärtom på den fronten, och då vill man få det till att alla fiskar eller åtminstone borde fiska. Ju mer prylarna kostar, desto mindre verkar man hitta på för att förbättra för själva fisket. Det är samma eldsjälar som gör det jobbet, oftast gratis..

Jag som är i medelåldern eller vad det kallas, är fruktansvärt köpstark. Då är man helt plötsligt mer än välkommen till varenda butik. Förr gick personalen efter mig och höll koll så man inte snodde något. Vilket jag aldrig gjorde. Ingen smart strategi för att främja de kommande generationerna. Men så är det. Vi vill pumpa ut reklam och coola saker till kidsen. En hobby måste ju få kosta en slant. Men vi glömmer ofta bort att man måste ha vatten att kunna utöva sin hobby i.

Får jag barn så kommer jag att köpa dom en fin avbitartång, och tipsa om de riktigt spännande platserna som alltid levererar. Det är det som är cityfiske. Jag skulle bli stolt om snuten skjussade hem honom en natt och sa. -Vi tog Ahriman när han metade efter brax på förbjudet område. -Han hade klippt sig igenom staketet.

-Kan ni skjussa hem honom imorgon med? Så slipper jag..


2 reaktioner på ”Mete i stadsmiljö:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s