Ända in i själen.

20180706_203302

Jag går på spången som leder till min plats vid sjön. Men den förväntade gugningen under mina fötter uteblir. Gungflyet är torrt som fnöske efter torkan som hållit länet i ett järngrepp de sista månaderna. Det känns ovant, fel på något sätt? Halvvägs stannar jag upp och blickar över sjön. En viktig ritual som sätter stämningen för passet. Och endast en komplett vettvilling skulle klampa fram raka vägen fram som inget vore hänt. Ur fickorna rotar jag fram en cigarrett och tänder den. Jag måste sluta röka lovar jag mig själv mellan hostattackerna. Men vad vore livet utan cigarretter? Jag vill inte bli nå hälsoguru som äter morötter och tränar mellan kasten. Löpning är ett paniktillstånd sa någon, jag är benägen att hålla med. Blir det för jobbigt så metar man karp, då har man all tid i världen att göra annat. En aktiv karpfiskare är en aktiv lögnare, ja förutsatt att man då räknar lite lutande mot trän och sporadiska utlägg som aktivt fiske. Det är ingen match att meta karp. Jag är kung på det. Snittar över en fisk per pass lätt. I karpsammanhang är det extremt aktivt. Vad och hur jag gör har jag ingen aning om? jag kastar ut det som blivit gammalt i förrådet och sular mina riggar ungefär ditåt. Om man nu räknar ett sänke och en krok som rigg, vad vet jag? Sen så väntar jag. Jag lodar inte, jag kollar inte efter karpar och framförallt så metar jag inte mitt i sjön. Varför skulle karparna finnas där? När man väntat en stund så börjar det pipa. Oftast mitt i natten. Då kan det vara småstressigt. Jag har ingen reciever fastän jag lirat i band i över 20år och är mer eller mindre döv. Ledhörsel kallas det visst.. Men hittills så har jag lyckats vakna alla gånger, förutom en. Då fick jag veva in karpen på morgonen istället. Gick alldeles utmärkt då både jag och karpen var rejält utvilade.

Jag går till platsen, jag har funderat så det räcker. Om någon har sett mig så tror dom att jag är en metegud. Ursjön, ja vi får väl se vad du har att bjuda på denna gång?

KARP:

20180702_141707

Återigen så ska vi meta efter dessa vildkarpar. Vilda på så vis att dom simmar i en sjö där ingen fiskat efter dem, nånsin. Hade Matt Hayes varit med så hade han kunnat visa den där skinnfliken som fungerar som någon mödomshinna i karpmunnen, ja förutsatt att man fångar en? Plastmajsen som suttit fast i riggen sedan i fjol får fungera. Ingen vits att byta ut ett vinnande koncept. Provdrar lite, det verkar hålla, det måste hålla. Jag kommer i samma ögonblick på att jag snart måste skriva en recension om lite karpgrejor. Är jag verkligen rätt man för jobbet, finns ju de som både förstår och kan karpfiske, och borde rimligtvis vara bättre lämpade för uppgiften. Riktiga karpmetare som binder riggar och dessutom byter dem med jämna mellanrum.

I år har det blivit mycket mete efter karp. För mycket egentligen. Det varma vädret lämnar mig inte så många andra alternativ. Nån färna har jag dragit, metat lite ruda och där har vi det.

20180703_085033

Det första man märker när man blandar in sig i karpkretsar är att packningen ändrar form. En borttappad karpmetarväska kunde gott blandas ihop med den bästa av tjackpundarväskor. Foppatofflor, nån oläst bok, kanyler, burkar med okänt innehåll, halvätna chipsrör och skitiga myspyskläder. Sällan något av värde, men för ägaren livsviktiga prylar om man sover under en bro..

Steg två är att välja fabrikat. Fox brukar kunna accepteras av de flesta. Jag äger en foxhink och några maggieboxar som inte tålde maskintvätt. Jag borde ha förstått att en karpmetare inte tvättar varken sig själv eller sina prylar. Speciellt inte i en diskmaskin.

Oftast har man tre spön, dessa måste vara identiska med identiska rullar och linor. Naiv som jag var så trodde att då kunde man inte favorisera ett spö från ett annat, lite som sina barn. Men det handlade om att det ska se bra ut. Så jag köpte tre set med identiska grejor. Jag satsade på identiska larm med, men möttes av ett hånskratt. De var inte delkim. Jag hade inte heller någon ask till dem, för att inte tala om den där jävla recievern. Visserligen hade mina larm någon form av gummiskydd. Skydd mot vad förstod jag aldrig och slängde dom i papperskorgen. Jag behöver snart en skottkärra till askarna, påsarna och fodralerna som prylarna kommer med.

Beten sen. Mainline har ansetts som det bästa, men nu har Mark Pitchers börjat köra med CC-Moore och metarna är kluvna. Men någon av dem borde kunna ge dig creds vid strandkanten. Om de ger mer fisk vet jag inte?

En karpfiskare har tre olika boilies. De man mäskar med, de man köper för att meta med, och sedan de som man i slutändan metar med. Dessa boilies har man gjort någonting med. Boostat, dränkt i oljor eller som Pitchers mjukat upp i mjölk o vatten. Att hashtagga endast boilie är en dödssynd. Om syftet med att boosta själv är att man inte tror på tillverkarens förmåga att smaksätta sina produkter ordentligt, ja då kan man tycka att det kan kvitta vilket märke man väljer. Men så är det alltså inte.

Listan på såna här saker kan göras hur lång som helst. De är interna som endast karpfolket förstår. Utåt så ska det se avslappnat och nästan ursäktande ut. En man med sin bivvy i bakgrunden och sedan en stor spegelkarp i näven. En karpmetare har alltid en karp i famnen i sin profilbild på fb. Och varför inte, man älskar ju sin hobby. Men granskar man fenomenet lite närmare så finns det endast två sorters människor som så vitt och brett skryter med sin passion. Just karpmetare och sedan de med alkoholproblem som alltid har en bild på sig själv med en öl i handen.

Karpmete är en öppen sport utåt sett. Men inne i leijonkulan så råder det storm. Vattnen är privata, stängda eller i bästa fall hemliga. Man flyttar fiskar till höger och vänster och alltid utan lov. Hur många vatten som har karp i sig i sverige vet ingen, men de är tusentals, långt fler än de som metar karp. Det som är allra mest spännande är att när man flyttat sina karpar till en ny sjö så äger man rätten att meta efter dem, och det ses inte mellan fingrarna om du anländer oanmäld till ett sånt vatten. Än så länge så har vi sluppit några allvarliga konsekvenser i form av smittor och annat, men det är väl en tidsfråga det också.

Men de vatten ger oss en unik chans att njuta av metet. De bortglömda eller ometade vatten där man inte känner till karparnas antal eller vikt ger en skön känsla när man väl kommit igång med liggandet i bivvyn. Jag ska inte förneka att det har sin charm, men jag skulle aldrig kalla det för aktivt fiske. Knappt fiske alls. Karpmete är så otroligt lite fiske som det kan någonsin bli. Det gäller bara att vänta ut fisken och sedan vakna till larmet som skriker och blinkar mitt i natten. Drillningarna är både hårda som spännande med gott om ytrymme för de allra mest konstiga händelser.

Jag rycker till i mina tankar av att larmet ljuder. Efter en stenhård drillning genom en regnskog av näckrosor så håvar Saku min första karp för året ur sjön.

20180623_193553

Vi kastar i karpen och börjar ladda inför fotbollen. Sverige-Tyskland. Den lyssnas på i sängarna vid stranden. För en stund så glömmer jag bort mina cyniska tankar och är en riktig karpmetare med chips och öl i munnen och radion på. Det är T-shirtväder och allmänt behagligt. Precis som det ska vara när man kör karp.

RUDA:

20180705_230207

Vi ska meta i klassiska Ursjön. Tio man stark uppsättning med folk från alla hörn ur landet. En speciell känsla uppfinner sig i kroppen. Jag är inte van att meta i grupp. Men jag har gjort andra saker i grupp som visat sig vara högst angenäma efter att man fått ett par kalla i sig först, så nog borde jag kunna hantera även detta. 

Kvällen innan avfärd har jag fått den högst otrevliga uppgiften att guida en av deltagarna till en hyfsad färna. En uppgift som även i de bästa av förhållanden kan vara svår. Nu i Juli utan så mycket som en regndroppe på flera månader så verkar uppgiften mer av en utopi. Värmen har varit så massiv att jag senast pissade i början av maj.

Och mycket riktigt så finns det knappt vatten i ån där vi träffas. Vi hälsar på varandra och snackar lite skepparminnen innan jag informerar vederbörande att detta kommer att bli mycket svårt.

Vi åker hem efter midnatt, mycket nöjda med 8 färnor, varav två sommarfiskar över 2-kilosgränsen. Ibland så stämmer allt, även fast allt är så fel som det bara kan vara.

20180707_091803

Ursjön är en historia för en annan gång. Jag metade tydligen inte så bra i grupp, men blev en erfarenhet rikare. Otroligt nog så kom regnet som ett skänk från ovan och gjorde fisket bättre än räknat. T.o.m jag fick en ruda. Enligt uppgift så skulle metet bli kalas när regnet drog bort och solen återvände. Det blev det inte. Snarare så upplevde vi motsatsen med mycket trögt mete och få landade fiskar.

Å andra sidan så kan det nästa gång vara precis tvärtom..

20180707_232908

Jag har alltid sett mig själv som en visionär inom tänkandet. Jag är endast duktig på två saker, att lyssna på musik och att ligga och tänka. Men när tankarna skall fogas ihop till konkreta handlingar så blir det svårare. Jag har insett att jag är en hopplös drömmare utan någon större driv. Förr såg jag det som något positivt, och jag har inte ändrat mig sedan dess. Tanken är en förmåga som likt penslar kan färga det gråaste till något vackert. I tanken är man snygg, stark och driven. Det är steget man tar när man slutat leka. För vuxna leker inte i sandlådor, de leker i sina tankar, även fast sandlådan skulle för vissa fortfarande vara ett bättre alternativ. Och världen är en mycket liten plats, den får ju trots allt plats i en sandlåda.

Men tanken kan även vara en farlig farlig och skrämmande plats. Män med makt har bevisat detta gång efter annan. Han som gav tex Rednex skivkontrakt, eller Stalin.. Ja historien är full med otäcka exempel.

När det kommer till metet så är tanken ditt bollplank. Hur mycket du än bollar så kommer planket alltid vinna. Den förändrar dessutom sin form. Innan resan är han din vän. Han virar om dig i förtroende och skissar dig en plan som skall ge dig ära och framgång. Men när du sedan misslyckas så visar den sitt rätta ansikte. Han berättar för dig hur jävla värdelös, ful och äcklig du är som misslyckas med något så enkelt som rudamete. Kanske vore det bättre att sälja dina grejor och pyssla med något som lämpar sig bättre för en med dina syndrom och bokstavskombinationer.

Tankens syfte är att bryta ner dig mentalt. Testa dig om du är stark nog som människa, eller om det är dags att ge upp. Till slut så börjar den ge dig lite hopp. Den bygger upp vraket av den människa som ligger där sömnlös i sin säng och kämpar mot tårarna och sängvätandet som återkommit efter en paus på 30 år. Det tar en stund men tids nog så är du stark nog att brytas ner igen..

 

 

 

 


2 reaktioner på ”Ända in i själen.

  1. Hatten av för en fantastisk text!

    Du får gärna behålla hatten på dock för jag har själv inte kommit ut på ett enda godkänt pass efter ruda denna sommar. Varit mycket annat fiske förvisso så jag klagar inte, Men visst hade det varit bra detta med kloning, trotts allt?

    // Lucas

    Gilla

    1. Tack Lucas! Ja kloning hade varit bra. Kroppen hade kunna varit hemma och tagit hand om det frugan vill och den andra delen där hjärnan sitter kunde man åka ut o fiska med.. Som André Wickström säger. -Livet är som ett kinderägg, man får tre överraskningar, men alla tre är besvikelser.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s